Under flera år har antalet anställda i den svenska life science-industrin ständigt minskat. Nu har dock ned­gången bromsats och utsikten för branschens framtida tillväxt ser försiktigt optimistisk ut, menar Tillväxtanalys i den här rapporten.

Life science-industrin är av betydelse för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och före­tagens produkter spelar en central roll för att tillgodose hälsorelaterade behov och bidrar till livskvalitet och välstånd. För många kom det därför som en chock när både S:t Jude Medical och Astrazeneca beslutade att lägga ner stora delar av sina verksamheter i Sverige åren 2010–12. Den här rapporten beskriver tillväxten i svensk life science-industri från 1998 till 2014, med ett särskilt fokus på utvecklingen åren 2012–14. Står branschen inför fortsatta nedgångar eller en nytändning?

Fortsatta nedgångar, men en inbromsning

År 2014 omfattade industrin 1391 företag med 40 143 anställda i Sverige. Av dessa företag är det 890 som bedriver forskning, produktutveckling, konsultverksamhet eller tillverkning och dessa bolag hade 28 948 anställda år 2014. Flera av dessa företag har en stor del av sin verksamhet utanför Sverige. Övriga 501 företag var marknads- och säljföretag med 11 195 anställda. Det här innebär att den nedgång av antalet anställda inom life science som började omkring 2006 fortsätter. Nedgången tender dock att bromsa upp något – mellan åren 2012 och 2014 minskade antalet anställda med 1,7 procent jämfört med en minskning på 3,7 procent mellan åren 2010 och 2012.

Astrazenecas nedläggningar skapade en oro kring förutsättningarna för läkemedels­utveckling i Sverige men med facit i hand pekar mycket på att nedläggningarna snarare var en del i en global nedgång kopplad till förändrade forskningsmodeller inom ”Big Pharma”. Sveriges konkurrenskraft visade sig inte minst i Astra­zenecas besked under 2015 att både bygga en ny anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel i Södertälje och göra en omfattande satsning på forskning om humana proteiner och produktion av bioläkemedel i Sverige. Exkluderar man Astrazeneca har antalet anställda inom svensk life science ökat med 1,4 procent mellan åren 2012 och 2014 (marknads- och säljbolag ej inräknade).

Ökat antal anställda i medelstora företag

Mellan åren 2012 och 2014 ser vi en minskning av antalet anställda i stora företag med 9 procent samtidigt som antalet anställda i små och medelstora företag ökat med 6,7 procent. Framförallt ser vi en ökning av antalet anställda i medelstora företag (+16 procent). 2014 var 54 procent anställda i stora företag och 46 procent anställda i små eller medelstora företag. Den positiva utvecklingen av antalet anställda i små och medelstora företag kan ses som något av ett trendbrott efter nedgångar i detta segment på 12,5 procent mellan åren 2008 och 2012.

Många nystartade företag

Statistiken rörande antalet nystartade life science-företag indikerar att det startades mer än tre gånger så många (mikro)företag mellan åren 2012 och 2014 jämfört med perioden 2010 till 2012. De affärs­segment inom vilka de startades flest företag var ’Kontrakts­forsk­ning’, ’Läkemedel’ och ’Biotekniska verktyg’. En möjlig för­klaring till det stora antalet nystarta­de företag inom just dessa segment är att tidigare anställda inom forskning och utveckling på Astrazeneca startat egna företag.

Flera växande affärssegment

Av de fjorton affärssegment som kartläggs i rapporten har nio haft en positiv utveckling sett till antalet anställda mellan åren 2012 och 2014.  Det affärssegment som ökat mest är ’Informations- och kommunikationsteknologier’. ’Jordbruks-, miljö- och livsmedels­relaterad bioteknik’ samt ’Bioteknisk produktion’. Här kan framhållas att affärssegmentet ’Informations- och kommunikationsteknologier’ står för den i särklass största ökningen, både procentuellt och i absoluta tal.

De tre dominerande life science-klustren i Sverige är fortfarande Stockholm, Uppsala och Södermanland (51 procent av de anställda), Västra Götaland och Halland (20 procent) och Skåne (16 procent).  Efter Astrazenecas och S:t Jude Medicals nedskärningar i Stockholm har det skett en viss förskjutning som innebär att Uppsala och Västra Götaland 2014 hade ökat sina andelar av det totala antalet anställda inom svensk life science med en procent­enhet vardera jämfört med 2012.

Mellan åren 2012 och 2014 tenderade svensk life science-export att gå ner något. Enligt branschföreningarnas statistik så ökade läke­medelsexporten med nästan 2 miljarder (+3,5 procent) medan exporten av medicinteknik minskade med ungefär 4 miljarder (-16,7 procent). Minskningen av medicinteknikexporten härrör framförallt från S:t Jude Medicals avveckling i Sverige.

Försiktigt optimistisk framtidsbild

Sammanfattningsvis har nedgången av antal anställda inom svensk life science-industri fortsatt mellan åren 2012 och 2014. Samtidigt tenderar nedgången att avta vilket framför allt beror på ett ökat antal anställda i medelstora företag. Detta i kombination med bland annat Astrazenecas långsiktiga forskningssatsningar, satsningar på avancerad produktion vid till exempel Astrazeneca, GE Healthcare Biosciences och Octapharma samt tillväxt i flera affärssegment ger en försiktigt optimistisk bild om life science-industrins tillväxt de kommande åren.

Under våren 2014 la Pfizer ett bud på Astrazeneca och den här typen av bud kommer även i framtiden vara ett potentiellt hot mot tillväxten. Det finns dock inte någon generell trend att arbetstillfällen försvinner när svenska bolag förvärvas av utländska aktörer. Resul­taten indikerar att små och medelstora företag med utländska moder­bolag har haft en positiv utveckling av antalet anställda under de senaste åren. Ett annat möjligt hot mot tillväxten är att Sverige för­lorar kampen om investeringar i forskning, utveckling och produk­tion. Inte minst inom produktion av biologiska läkemedel är det många andra länder som gör omfat­tande satsningar.

Resultaten stärker bilden av att Sverige behöver en tillväxtstrategi som skapar goda förutsättningar för både stora och små företag. Samtidigt bör en central del i en sådan strategi vara att fortsätta stärka förutsättningarna för innovations- och tillväxtfrämjande samverkan mellan stora och små aktörer liksom mellan akademi, företag och hälso- och sjukvården. Här finns det redan idag flera intressanta satsningar som exempelvis Astra­zenecas BioVentureHub och Vinnova-projekten SWElife och Medtech4Health.

Ytterligare några centrala områden för att stärka tillväxten är förut­sättningarna för forsk­ning och kompetensförsörjning, tillgången till riskvilligt kapital, konkurrenskraftig skatte­politik och sjukvårdens ersättningssystem. Tillväxtanalys utvecklar nu en analysplan för svensk life science som berör flera av dessa områden.