I denna rapport studeras hur betydelsefullt det internt uppbyggda kapitalet har varit för tillväxt och överlevnad hos aktiebolag i Sverige under perioden 1997–2010. Resultaten indikerar bland annat att företag som först bygger upp ett internt kapital och sedan väljer att växa, har en högre sannolikhet att nå en långsiktigt hållbar tillväxt.

En kortare version av rapporten ingår även som ett kapitel i boken Tillväxtfakta 2016: Perspektiv på kapital­försörjning – en antologi om företagens finansiering och statens roll.

Det antas ofta att det finns ett ”kapitalförsörjningsgap” i ekonomin på grund av asymmetrisk information, vilket leder till att efterfrågan på externt kapital är större än utbudet. De politiska beslutsfattarna vill därför ofta öka tillgången på externt riskkapital genom olika selektiva statliga stödinsatser för att få fler växande företag.

Klassiska teorier om företagstillväxt implicerar dock att det snarare är uppbyggnaden av företagets interna resurser som är av betydelse för att förklara företagens tillväxt och möjligheter att överleva på marknaden. Många företagare vill dessutom behålla kontrollen över sitt företag och kan därmed välja att inte växa med externt kapital, trots att de har tillväxtambitioner. Om detta stämmer är politiska beslut som ökar tillgången till internt kapital av större betydelse för företagens utveckling än politiska beslut som avser att öka tillgången på externt kapital.

I denna rapport vill vi studera hur betydelsefullt det internt uppbyggda kapitalet har varit för tillväxt och överlevnad hos aktiebolag i Sverige under perioden 1997–2010. Våra resultat indikerar att:

• Tillgången till internt kapital kan inte förklara den observerade företagstillväxten bland aktiebolag i Sverige under perioden 1997–2010.
• Det interna kapitalet är inte relaterat till överlevnadssannolikheten för aktiebolag i Sverige under perioden 1997–2010.
• Företag som växer efter att de har byggt upp internt kapital har större möjligheter att i framtiden kombinera hög tillväxt med hög lönsamhet jämfört med de företag som växer innan de har byggt upp internt kapital.

Resultaten är delvis motstridiga. De företag som bygger upp ett internt kapital och sedan väljer att expandera har en högre sannolikhet att nå en långsiktigt hållbar position för tillväxt än de företag som växer innan de har byggt upp internt kapital. Detta talar för att uppbyggnaden av internt kapital är av betydelse. Våra regressionsresultat indikerar dock att det inte finns något starkt positivt samband mellan internt uppbyggt kapital och företagens framtida omsättningstillväxt eller möjligheter att överlevna på marknaden.

Det finns ett antal möjliga förklaringar till våra resultat. Den första förklaringen är helt enkelt att det interna kapitalet inte är av betydelse för företagens framtida tillväxt och överlevnad. Den troliga förklaringen till detta är att vid jämvikt kommer företagarna att värdesätta en expansion med internt eller externt kapital på liknande sätt. Detta implicerar att det snarare är den totala mängden riskkapital som påverkar företagens tillväxt och överlevnad, och inte huruvida kapitalet genereras internt eller externt.

En annan tolkning är att företagarna fortfarande föredrar att växa med internt uppbyggt kapital eftersom resultaten visar effekten på företagstillväxten och överlevnadssannolik­heten, givet den initiala uppbyggnaden av internt kapital i företagen. Den initiala nivån av internt kapital har således ingen effekt på företagsutvecklingen, men en ökning av det interna kapitalet i förhållande till tillgången på externt kapital kan fortfarande leda till att fler företag vill expandera sin verksamhet.

Många företagare i Sverige väljer också att inte växa trots att de har relativt god lönsam­hetsutveckling. Detta kan betyda att vi inte observerar några samband mellan det internt uppbyggda kapitalet och företagens utveckling eftersom många företagare inte vill växa under de rådande institutionella förutsättningarna. Det finns med andra ord utelämnande variabler, till exempel olika tillväxtbarriärer (regelkrångel, strikt anställnings­skydd, matchningsproblem, etc.), som kan förklara varför det interna kapitalet inte har någon observerad betydelse för tillväxten och företagens överlevnad i vår studie.

Slutligen kan en möjlig förklaring vara att företagens tillväxt och överlevnad i mycket hög utsträckning är slumpmässig. Detta innebär att det blir svårt att förklara vad det är som påverkar företagens utveckling, vilket också implicerar att selektiva stödåtgärder för att få fler växande företag är dömda att misslyckas.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att våra resultat inte ger något stöd för hypotesen att företag med tillgång till internt kapital växer snabbare och har en högre överlevnads­sannolikhet än de företag som har tillgång till mindre internt uppbyggt kapital. Resultaten bygger på de rådande institutionella förutsättningarna i Sverige under perioden 1997–2010 och är avgränsade till att studera effekten av det initialt uppbyggda kapitalet i bolagen. Vi undersöker inte företagarnas preferenser, det vill säga om de föredrar mer internt kapital framför externt kapital när de ska expandera verksamheten, eller om en ökning av det internt uppbyggda kapitalet har en större tillväxteffekt än mer externt kapital.