2016 antog regeringen strategin Smart industri. I den här rapporten tittar Tillväxtanalys på samstämmigheten mellan de politiska målen för delen Industri 4.0, stödinstrumentmixen och stödens förväntade resultat.

Tillväxtanalys har i uppdrag att genomföra analyser och förbereda kommande utvärdering­ar i regeringens arbete med strategin Smart industri. Den här rapporten är en del i detta arbete och tittar på samstämmigheten mellan politiska mål, de stöd som tillsammans implementerar politiken och stödens förväntade resultat. Analyser av den samlade stöd­bilden eller så kallade stödinstrumentmixanalyser kan genomföras på olika abstraktions­nivåer. Medan vissa mixanalyser fokuserar på breda politikområden, såsom näringslivs- eller innovationspolitik, har den här rapporten ett mer avgränsat fokus. Vi fokuserar på digitaliseringen av industrin i den del av strategin som heter Industri 4.0. Anledningen till den starka avgränsningen är att vi börjar bygga kunskap och förutsättningar för lärande inom en del, där vi får djupa empiriska beskrivningar. För att lösa det politiska problemet i strategin behövs näringslivsutveckling och strukturomvandling, vilka är svåra områden att omsätta i stödinstrument. Vi har kombinerat två metoder för att fånga komplexiteten i politikens tillkomst och valet av stödinstrument i mixen. När stödinstrumenten väljs och utformas, finns tyst kunskap som inte kan fångas i analyser av texter såsom politiska texter, regeringsuppdrag och programtexter. Därför har vi kombinerat textanalyser med intervjuer. I praktiken handlar det mer om att stödja flexibla innovationsaktiviteter, som inte alltid går att planera i förväg, än om utförliga planer. I den här rapporten synliggörs genomförandemyndigheternas arbete och alla de stöd som lanserats i delen Industri 4.0 inom strategin Smart industri.

Vi har genomfört en samstämmighetsanalys där en hög samstämmighet tyder på att de politiska målen för Industri 4.0 kan implementeras väl i de nya stöd som lanserats i den tillhörande handlingsplanen. En låg samstämmighet tyder på att stöden i mixen inte kan implementera de politiska målen fullt ut. Resultaten visar att politiken och stödmixen inom Industri 4.0 inte ”matchar” fullt ut. Empirin synliggör att två av de fem politiska delmålen för Industri 4.0 implementeras i andra delar av strategin. Då vi bara har tittat på delen Industri 4.0 i den här rapporten, ställer vi oss följande frågor: Hur påverkas valet av stöd­instrument och instrumentens utformning av att de bäddas in i implementationen av en annan del i strategin? Hur tas digitaliseringsaspekten om hand inom en annan del som har ett annat fokus? Uppstår det några målkonflikter när instrumenten ska implementera flera delar i strategin samtidigt?

I valet av stödinstrument framträder också intressanta resultat. Analysen av stödmixen tyder på att en genomförandemyndighet har stöd som riktas mot spetsen och en annan har stöd till bredden. En dimension av samstämmighet som vi utforskat är tidsperspektivet. Om vissa stöd till exempel behöver komma före andra. Vi hade en hypotes om att stöd som riktar sig till spetsen skulle kunna paketeras och spridas i instrument som riktar sig till bredden. Empirin tyder på att förväntningar om att delar av strategin ska implementeras inom en mandatperiod har medfört en något begränsad interaktion mellan spets och bredd. Stöd som riktas mot spetsen är i högre grad utformade för att generera ny kunskap som kan spridas. Samtidigt kan det ta tid eftersom resultat som utvecklas i till exempel innovations­projekt ofta finns tillgängligt för paketering först i slutet av projektet. Inte när stöden i mixen lanserats. Det stöd som riktar sig mot bredden är däremot i högre grad utformat för att sprida redan existerande kunskap. När ett stödinstrument valts och utformats för att sprida redan existerande kunskap ställde vi oss några frågor: Vem har genererat den kunskap som ska spridas? Finns kunskapen redan paketerad när stödet lanseras? Hur ser mottagarens absorptionskapacitet ut?

I utvecklingen av politiken för en Smart industri kan den här rapporten fungera som ett kunskapsunderlag när till exempel den handlingsplan som vi analyserat just har upp­daterats. I rapporten använder vi en metafor för samstämmighetsanalys av politik, stödmix och stödens förväntade resultat. Vi gör liknelsen med en kör som sjunger i stämmor. En kör innehåller två eller flera självständiga stämmor, men där kören och helheten behöver låta bra. Ibland kan det också förekomma falska toner. När det gäller den nu uppdaterade handlingsplanen, liknar vi det med att sjunga i kanon. Sången startar vid olika tidpunkter samtidigt som helheten fortfarande behöver låta bra. Därför ställer vi oss några frågor: Vilka stödinstrument har valts i den uppdaterade handlingsplanen och hur svarar dessa instrument mot de politiska målen? Hur ser interaktionen ut mellan den stödmix vi har analyserat och de nya stöden i den uppdaterade handlingsplanen?

De analysmodeller vi har föreslagit i det här kunskapsunderlaget är också designade för att kunna användas inom strategins samtliga fyra delar eller så kallade fokusområden. Finns det önskemål från Näringsdepartementet, skulle analysen således kunna fortsätta med ytterligare en del i strategin. Ett område där en informant beskriver att implementeringen av strategin är mycket komplex är hållbar produktion. En intervju tyder på att det inom denna del finns stora förbättringsmöjligheter och stora utmaningar. Därför föreslår vi att en möjlig fortsättning skulle uppmärksamma just denna del i strategin. En annan möjlighet är att titta närmare på några stöd i kontexten. Stöd i kontexten som informanter identifierat har stor påverkan på strategins implementering är till exempel strategiska innovations­program, samverkansprogrammen, regionala stöd och Industriforskningsforum.