En testbädd ger företag möjlighet att testa och demonstrera produkter och processer i förkommersiella faser. I den här rapporten analyserar Tillväxtanalys vilka faktorer som påverkar etablerandet av testbäddar. I fokus för analysen står Vinnovas program Testbäddar inom miljöteknik.

Uppbyggnaden av en testbädd är en komplicerad process som påverkas av teknologiska, organisatoriska och institutionella faktorer. Processen kräver en rad kompetenser, andra än rent tekniska, och bygger på ett nära samspel mellan projekt­organisation och intressenter.

Studiens bakgrund och syfte

Till grund för Vinnovas satsning på testbäddar ligger antagandet att test och demonstration är ett kritiskt led i innovations- och kommersialiseringsprocessen samt att marknaden är oförmögen att tillhandahålla möjligheter att testa och demonstrera produkter och processer i önskvärd utsträckning. Det studerade programmet skiljer sig från tidigare statliga investeringar i test- och demonstrations­miljöer genom att rikta sig till fler typer av medel­mottagare, avse flera olika typer av testmiljöer och ha ett uttalat fokus på samverkan. Satsningar av det här slaget har varken utvärderats eller beforskats i någon större utsträck­ning. Som ett första led i att öka förståelsen för dess förutsättningar och effekter har Tillväxt­analys studerat vilka faktorer som påverkar uppbyggnaden av testbäddar. Studien bygger på intervjuer med projektledarna för 21 testbäddsprojekt som sedan 2012 finansierats av Vinnova. Projekten drevs av forskningsinstitut, universitet, kommunala bolag, stiftelser och privata företag och representerar en rad olika typer av testmiljöer och en blandad skara intressenter.

Påverkansfaktorer

Lanseringen av programmet Testbäddar inom miljöteknik innebar en av Vinnovas första applikationer av det alltmer populära begreppet ”testbädd” – ett begrepp som var nytt för merparten av medel­mottagarna. Studien visar att uppbyggnaden av testbäddarna påverka­des av hur medelmottagarna tolkade begreppet och hur det förhöll sig till den egna verk­sam­heten och planen för denna. Diskrepans mellan Vinnovas mål för programmet och projekt­organisationernas egen tolkning ledde till en rad svårigheter under implementering­en av projektet.

De studerade projekten var mycket olika, vilket ledde till varierande implementerings­processer i olika hög grad karaktäriserade av komplexitet. Projekt som avsåg en specifik uppgift och involverade få intressenter implementerades med relativ lätthet eftersom både projektorganisation och intressenter var klara över sin roll i processen. En rad tidskrävande utmaningar relaterade till koordinering och administration uppstod å andra sidan i de projekt vars syfte var mer brett definierat och vari fler intressenter var involverade.

Huruvida testbäddsprojekten hade betalande kunder stod i relation till mognaden hos den teknik varpå testbäddens tjänster bygger. En del teknologier befann sig till exempel fortfarande i forskningsstadiet medan andra var mogna nog att kunna ligga till grund för test och demonstration av kommersiella produkter och processer. I omkring hälften av de studerade fallen rådde det balans mellan utbud av, och efterfrågan på, testbäddstjänster medan resterande fall uppvisade någon form av obalans relaterad därtill. En anledning till det senare var konservatism och skepticism bland potentiella testbäddskunder. En annan var stor efterfrågan på tjänster inom ett område som fortfarande karaktäriserades av teknologiska flaskhalsar. Trots att marknadsföring av testbäddarna i teorin skulle kunna komma åt nämnda obalans befanns sådana aktiviteter vara begränsade. Detta på grund av att projektledarna tenderade att underskatta behovet av marknadsföring och/eller inte avsatt tillräckligt med medel för det. Medelmottagarna upplevde särskilda svårigheter att attrahera små och medelstora företag till testbäddarna. Detta är anmärkningsvärt eftersom det var ett av Vinnovas mål med programmet. De intervjuade projektledarna antog att företag i dessa storleksklasser inte har råd att vända sig till testbäddarna, känner skepsis inför att vända sig till dem eller att de inte känner till dem.

Testbäddarnas institutionella sammanhang, vilket varierade avsevärt, påverkade upp­byggnads­processen. Majoriteten av projekten bedrevs inom en större organisation (forskningsinstitut, universitet, kommunala bolag etc.) medan andra drevs av privata företag. Att vara en del av en större organisation hade både fördelar och nackdelar. Till fördelarna hörde, i en del fall, tillgång till värdefulla kompetenser (t.ex. marknadsföring, projektledning, affärsutveckling) som inte fanns representerade i projektorganisationen. Till nackdelarna hörde, i en del fall, högre kostnader på grund av dyr utrustning. Detta påverkade efterfrågan på testbäddens tjänster, särskilt bland små och medelstora företag. Att vara del av en större organisation innebar också en rad begränsningar relaterade till organisationens kultur, politik och uppdragsbeskrivning. Detta gällde särskilt de organisa­tioner som hade ringa eller ingen erfarenhet av liknande projekt (t.ex. kommunala bolag). Att leda ett projekt inom en större organisation innebar också tidskrävande förankrings­arbete, något som inte förde projekten framåt.

Majoriteten av projekt stötte på utmaningar relaterade till regler, lagar och förordningar; antingen sådana kopplade till det enskilda projektet (t.ex. kemikalielagstiftning) eller till det institutionella sammanhang inom vilket projektet implementerades (t.ex. prioriteringen av kommuninvånarnas behov framför testbäddens kunder).

Slutsatser och policyrekommendationer

Tillväxtanalys konstaterar att samsyn kring betydelsen av begreppet ”testbädd” är centralt för programmets måluppfyllnad. Det kan vidare konstateras att uppbyggnaden av en kommersiellt intressant testbädd kräver både utbud (av testbäddstjänster) och efterfrågan. Uppbyggnadsprocessen kräver ett stödjande sammanhang och ett antal kompetenser utöver de rent tekniska. En kommersiellt fungerande testbädd förutsätter också en adekvat budget som täcker alla kostnader relaterade till dess utveckling.

Tillväxtanalys rekommenderar Vinnova att vara återhållsamt när det kommer till att lansera nya begrepp eller göra förändringar i hur myndigheten definierar begrepp som redan fått stor spridning i den avsedda målpopulationen. Vinnova rekommenderas vidare att ställa högre krav på projektansökningar, särskilt när det gäller en beskrivning av hur projektet ska kompetensförsörjas, finansieras och koordineras med avseende på intressent­konstellation. En annan rekommendation är att stimulera efterfrågan genom insatser som informerar om testbäddarnas existens och utbud.

Policyrekommendationerna är formulerade utifrån förutsättningen att Vinnova fortsätter arbetet med Testbäddar inom miljöteknik eller liknande satsningar. Programmets eventu­ella förtjänster kan Tillväxtanalys inte uttala sig om förrän dess effekter är utvärderade, något analys- och utvärderingsmyndigheten avser återkomma till i framtiden.