I denna delstudie beskriver och analyserar Tillväxtanalys olika ekonomiska utfall för de företag som deltagit i det nationella inkubator­programmet (NIP) mellan 2005 och 2014. Vi undersöker deras ekonomiska prestation efter inkubation och jämför med en kontrollgrupp som inte genomgått programmet. Ett positivt resultat är att inkubatorprogrammen tycks öka antalet företag i branscher nära förknippade med kunskaps- och innovationsutveckling.

Denna rapport kartlägger och undersöker företag som deltagit i det nationella inkubator­programmet (NIP) 2005–14. Uppgifter om de företag som funnits i inkubatorerna kommer från Vinnova. Dessa har sedan länkats till registerdata av Statistiska Centralbyrån vilket gjort det möjligt att analysera hur det gått för inkubatorföretagen efter inkubation.

Rapporten undersöker inkubatorföretagens ekonomiska prestation efter inkubation. Analyserna med ekonomiska utfallsvariabler jämför företag som inkuberats i inkubatorer i NIP med företag från inkubatorer som inte deltagit i NIP. Inkubator­företagen jämförs också med en kontrollgrupp av icke inkuberade företag med liknande egenskaper som inkubator­företagen. Jämförelsen görs med regressionsanalys.

Deskriptiva data visar att inkubatorföretagen skiljer sig från andra företag på flera sätt. De skapas i kunskapsintensiva branscher, såsom verksamheter inom forskning och utveckling och avancerade datatjänster. De involverar också individer med mycket hög utbildning. Vidare är inkubatorföretagen över­representerade utanför Stockholm.

Ett direkt positivt resultat av inkubatorprogrammen är att de tycks öka antalet företag aktiva inom branscher nära förknippade med kunskaps- och innovationsutveckling. De involverar också individer med mycket hög utbildningsnivå.

Inkubatorföretagens prestation är generellt sämre än kontroll­gruppens. De har tydligt sämre nettoomsättnings­utveckling efter inkubation än kontrollgruppen. De företag i inkubatorer som deltar i NIP har däremot oftare bättre ekonomisk utveckling än företag i andra inkubatorer under perioden 2005–14, även om den sammantagna effekten innebär att NIP-företag fortfarande presterar sämre enligt flera variabler än kontrollgruppen. Inkubator­företag, har också generellt sämre överlevnadsförmåga, men den korta undersök­nings­tiden efter inkubation gör att detta resultat inte är entydigt.

Rapporten gör ytterligare två analyser. Det har tidigare diskuterats vilken inriktning inkubator­programmen bör ha, om de bör inriktas mer mot forskningsinriktade idéer eller mer mot tillväxtorienterade och näringslivsinriktade idéer. Här pekar resultaten på både positiva och negativa effekter. Rapporten finner att idéer från individer med bakgrund i akademi eller offentliga verksamheter driver skillnaderna i prestation jämfört med kontroll­gruppen. Sålunda är den ekonomiskt svaga utvecklingen till stor del beroende på idéer med akademisk/­offentlig bakgrund, samtidigt som denna grupp driver på skillnader i en ökning av antalet anställda. Istället är företag med idéer med ursprung ur näringslivet mer lika i prestation som företag i kontrollgruppen.

Den andra undersökta dimensionen rör skillnader i effekter för inkubatorer som erhållit, respektive inte erhållit, driftstöd i det så kallade BIG-programmet (Business Incubation for Growth) mellan 2011 och 2014. Analyserna visar att företag från inkubatorer med stöd från BIG presterar sämre än företag från inkubatorer utan BIG-stöd, vare sig BIG-stödda inkubatorer är bland de mest stödda inkubatorerna (”BIG6”) eller de med enbart driftsstöd.