Life science-industrin är av stor betydelse för Sverige då den bland annat erbjuder högkvalificerade arbetstillfällen samt bidrar till export och innovationer i hälso- och sjukvården. Den här rapporten adresserar två frågor. Hur har svensk life science-industri utvecklats under de senaste åren och vilka är förutsättningarna för innovationsdriven tillväxt bland svenska life science-företag?

Life science-industrins utveckling

Svensk life science-industri bestod 2016 av drygt 42 000 anställda i knappt 3000 företag. Av dessa företag var det cirka två tredjedelar som bedrev forskning, utveckling, produktion eller konsultverksam­het. Den resterande tredjedelen företag var marknads- och säljföretag. Life science-företagen hade 2016 en total nettoomsätt­ning på 164 miljarder kronor och exporten uppgick till 88,9 miljarder kronor.¹ Mellan 2014 och 2016 ökade life science-företagens nettoomsättning med 27 procent, exporten med 15 procent och antalet anställda med 1,7 procent.

Sett över tid har dock svensk life science² tappat produktions- och exportandelar jämfört med andra länder. En möjlig vändning är dock att flera företag annonserat satsningar på avancerade tillverknings­anläggningar i Sverige. USA och Tyskland var de största export­marknaderna 2015 men den största procentuella ökningen av exporten, mellan 2011 och 2015, var till Kina och Japan.

Sett till antalet anställda så skedde den största ökningen mellan åren 2014 och 2016 i affärs­segmenten ”Kontraktstillverkning”, ”Kontraktsforskning” samt ”Biotekniska verktyg och utrustning”. Över en längre tidsperiod är det framförallt inom affärssegmenten ”Kontrakts­tillverkning” och ”Informations- och kommunikations­teknologi” som antalet anställda ökat samtidigt som de största minskningarna skett inom ”Läkemedel” och ”Implanterbara produkter”. Under åren 2014–16 ökade antalet små- och medelstora företag med 12 procent samtidigt som antalet stora företag var oförändrat. Antalet anställda i små och medelstora företag ökade med 8,4 procent samtidigt som antalet minskade med 2,2 procent i de stora företagen.

Under perioden 2012–16 registrerades flest nya företag inom affärssegmenten ”Läkemedel”, ”Informations- och kommunikations­teknologi”, ”Kontraktsforskning” samt ”Biotekniska verktyg och utrustning”. En jämförelse av tidsperioden 2007–11 och 2012–16 visar att affärssegmentet ”Informations- och kommunikations­teknologi” var det enda som ökade både antalet nyregistrerade företag och andelen kapital investerat av riskkapital­fonder.

De senaste tio åren har andelen anställda med eftergymnasial utbildning ökat i life science-företagen. Även andelen anställda som är födda utomlands har ökat under denna tidsperiod och 2015 var en av fem anställda i life science-företagen födda utomlands. Samma år var 48 procent kvinnor och könsfördelningen har varit jämn under de senaste tio åren. I mikro­företagen var dock endast 42 procent av de anställda kvinnor 2015.

Förutsättningarna för innovationsdriven tillväxt

Under de senaste åren har den globala konkurrensen inom life science ökat. Länder som Storbritannien och Danmark har tagit fram nationella life science-strategier som bland annat syftar till att främja investeringar och stärka ländernas kompetensförsörjning och entreprenörskap.

I jämförelse med andra länder satsar Sverige mycket på life science-relaterad forskning. Sett till forskningsresultat har Sverige en jämförelsevis stor andel högciterade life science-publikationer, och andelen har ökat något under de senaste åren. Flera av Sveriges jämförelseländer har dock haft en större ökning av högciterade publikationer.

Det registreras årligen ett stort antal innovationsföretag inom life science i Sverige. Samtidigt finns det en trend där globala life science-företag och digitala jättar öppnar upp sina innovations­processer och letar förvärvsobjekt. Givet denna utveckling kan det vara motiverat att närmare analysera tillväxteffekterna av statens satsningar.

Att exporten till Kina och Japan ökat under de senaste tio åren indikerar en utveckling där dessa länder blir allt viktigare exportmarknader för life science-företagen i relation till framförallt USA och Europa.

Antalet kliniska läkemedelsprövningar ökade något mellan åren 2014 och 2016 men sett över en längre tidsperiod har antalet prövningar minskat, samtidigt som de ökat i exempel­vis Danmark. Den negativa trenden i Sverige sker trots att omfattande satsningar gjorts för att öka antalet prövningar. Det har även gjorts omfattande satsningar på nationella kvalitets­register men det är få av registren som används för forskning eller som har en fungerande samverkan med företag.

De kommande åren tros Sverige gå mot ett underskott på personer med eftergymnasial utbildning inom kemi vilket kan bli en utmaning då just denna utbildningsbakgrund är bland de vanligaste i life science-industrin. Det finns även ett behov av att rekrytera processoperatörer till tillverkningsanläggningar men enligt prognoserna går Sverige även mot ett möjligt underskott inom vissa kategorier av tillverkningspersonal. Ytterligare en utmaning är att antalet doktorander inom life science-relaterade områden minskat, sam­tidigt som andelen disputerade i life science-industrin ökat. Det finns också en förbättrings­potential i det svenska migrationssystemet som skulle kunna gynna life science-företagens kompetensförsörj­ning.

Rapporten visar hur de näringspolitiska riskkapitalfonderna kommit att investera allt mer i senare faser vilket medför en risk att kapitalet inte adresserar marknadsmisslyckanden som skapar finansierings­gap i tidig fas. En internationell utblick visar hur andra länder verkar för att förbättra tillgången till riskvilligt kapital i tidiga faser.

Under 2017 antogs två nya EU-förordningar för medicintekniska produkter och in vitro-diagnostik. De nya regelverken tros komma att medföra högre kostnader för företagen genom förändrade klassificeringsregler, ökade krav på dokumentation och kliniska studier samt tillgång till regulatorisk kompetens. Ytterligare förändringar är ett nytt EU-regelverk för kliniska prövningar och en ny dataskyddsförordning. Implementeringen av dessa regel­verk, i relation till implementeringen i andra europeiska länder, kan komma att påverka förutsättningarna för innovationsdriven life science-tillväxt i Sverige.

¹ Exporten avser läkemedel och viss medicinteknisk utrustning.

² Med säkerhet har läkemedelsindustrin tappat men troligtvis även den medicintekniska industrin.