Studieområde: Infrastruktur & kompetensförsörjning
The effects of immigration on
economic growth – a literature study
Immigration har positiva effekter på länders produktivitet och ekonomiska tillväxt. Högt utbildade immigranter tenderar dock att vara viktiga för att åstadkomma dessa effekter. Litteraturen visar att immigranter stärker Sveriges internationella handel samtidigt som Sverige kan gå miste om vissa positiva effekter av immigration på innovation. För att Sverige även i framtiden ska vara attraktivt för experter från andra länder kan det vara nödvändigt att ändra utformningen av den svenska expertskatten.
Utbildade immigranter har positiv inverkan på tillväxten
Den empiriska litteraturen om migration och tillväxt visar tydliga positiva samband mellan dessa variabler. Samtidigt är många av dessa studier på en aggregerad nivå vilket innebär att de säger lite om vilka underliggande mekanismer det är som skapar detta samband. Det finns dock viss evidens att personer med hög utbildning i stor utsträckning bidrar till denna effekt. I Sverige uppskattas migrationen haft en större positiv tillväxteffekt än många andra OECD-länder under perioden 1986–2006. Förklaringen är att utbildningsnivån har varit relativt hög bland de immigranter som kom till Sverige under den här perioden. Även på senare år har utbildningsnivån varit hög bland de som immigrerat till Sverige. Samtidigt har gruppen immigranter med okänd utbildningsbakgrund vuxit vilket gör det svårt att förutsäga effekterna på tillväxten.
Sverige kan gå miste om immigrationens positiva effekter på innovation
Vad avser produktivitet finns det en rad studier som undersöker hur mångfald påverkar prestationen på regional nivå. Återigen, i de flesta fallen visar litteraturen på positiva produktivitetseffekter. En intressant observation från Danmark och USA är att den lokala ortsbefolkningen tenderar att ta mer kvalificerade arbeten när immigrationen ökar. Samtidigt skiljer sig den danska arbetsmarknaden från den svenska med sitt flexicurity-system som ger en högre flexibilitet när det kommer till att anställda och avskeda arbetskraft. Det här medför att resultaten inte nödvändigtvis är generaliserbara för den svenska arbetsmarknaden.
Flera artiklar diskuterar också hur migration påverkar innovation, vilket ofta mäts med hjälp av patent. Flera av dessa studier visar att om etnisk och kulturell mångfald stiger så har (utbildade) immigranter en positiv inverkan på det regionala innovationsresultatet. Samtidigt saknas den här typen av regionala studier för de nordiska länderna. Istället finns det studier på företagsnivå. Här finns det en svensk studie som visar att mångfald har en positiv effekt på radikal innovation (nya för marknaden) men inte på mer inkrementell innovation. Vissa studier tittar på hur immigrationens effekter på innovation inom särskilda sektorer, med blandade resultat. En orsak kan vara att sammansättningen av migranter samt den teknologiska nivån är olika för olika sektorer. En studie som utgår från företags patenteringsmönster i Frankrike, Tyskland och Storbritannien visar på positiva effekter i högteknologiska sektorer och från immigranter med hög utbildningsnivå.
Ett stort antal studier analyserar effekterna av immigration med hjälp av individdata. Ett vanligt angreppssätt är att studera vilka som står med på patent och som därmed varit direkt involverade i innovationsarbetet. I USA har immigrationen av uppfinnare till landet haft långsiktigt positiva effekter på patentering. I Europa tenderar norra Europa att vara den främsta destinationen för uppfinnare. Samtidigt visar en stor svensk studie att immigranter inte bidrar i någon överväldigande omfattning till patentering. Immigranter är istället något underrepresenterade bland uppfinnare som tar patent och även andra generationens invandrare presterar något sämre än de som har föräldrar som är födda i Sverige. Det här resultatet är något överraskande eftersom immigranter ofta är överrepresenterade bland teknikarbetare i västvärlden (i synnerhet i USA). I ljuset av att Sverige har förhållandevis många multinationella företag skulle det motsatta resultatet kanske varit mer väntat. Samtidigt har svensk migrationslagstiftning efter 1975 (och till nyligen) inte varit särskilt inriktad på att attrahera högkvalificerad arbetskraft.
Immigranter förbättrar Sveriges prestation inom internationell handel
Enligt litteraturen kan immigranter bidra till internationell handel på två sätt, dels som konsumenter av produkter från andra länder eller som anställda vid företag som bedriver internationell handel. I rollen som konsumenter, visar litteraturen att effekterna på import till följd av konsumenternas särskilda preferenser för produkter från hemlandet, är mindre bland immigrantgrupper i de nordiska länderna jämfört med USA och andra länder. Däremot finns det ett positivt samband mellan närvaron av svenska och danska grupper av emigranter och exporten från hemlandet till landet där de bor. I den här litteraturen särskiljs inte låg respektive högkvalificerad arbetskraft. Litteraturen som studerar effekterna av migranter som anställda visar att företagen där de anställs börjar göra mer affärer med länderna som migranterna kommer ifrån, vilket är i linje med intuitionen att migranternas kunskap om deras hemland bidrar till att etablera handelsnätverk. Studier på svensk mikrodata visar att utbildade immigranter som anställs i svenska företag är mest effektiva när det kommer till att förbättra exporten. I de flesta fall visar forskningen endast på positiva effekter på exporten till immigranternas hemländer. Nyligen publicerad forskning visar dock att, genom att öka företags produktivitet, har immigranter i franska företag kunnat förbättra exporten överlag (inte bara till sina hemländer). En annan studie från Danmark pekar på att mångfald i arbetsstyrkan gör det möjligt för företag att förbättra sin generella förmåga att hantera olika kulturer, normer och institutioner och på så sätt förbättra sina exportresultat.
Resultaten indikerar att det är möjligt att dela upp inverkan av immigrerade anställda på företags internationella handel i två kategorier. Den första innebär minskade kostnader för att bedriva handel och härrör från ursprungsspecifika kunskaper som (främst kvalificerade) immigrerade anställda tar med till sina företag. Detta kan betecknas som en ”kostnadsbaserad strategi”. En anledning till att företag anställer immigranter kan vara att det ger tillgång till relevant kunskap om utländska marknader till ett relativt lågt pris. Som befintliga studier visar, kan denna kunskap även föras in i företagen genom att anställa chefer med viss försäljningserfarenhet på specifika utländska marknader. Detta kan dock vara en mindre kostnadseffektiv strategi. Att anställa en immigrant för att öka företagets export till ett visst land är därför särskilt väl lämpat för företag med begränsade ekonomiska och organisatoriska resurser (små företag med relativt låg produktion). Den andra kanalen, som bygger på ovan nämnda evidens från Danmark, tyder på att kompetenta migranter kan påverka handeln på ett annat sätt: genom att bidra till en mer global kultur hos de anställda, till följd av etniskt mångfald. Att ha arbetskraft, och särskilt en ledningsgrupp, med en heterogen och kulturellt diversifierad inriktning kan starkt underlätta företagens internationalisering. I detta avseende kan kvalificerade migranter påverka företagets exportresultat, inte genom låga kostnader, utan snarare som en ”kulturfaktor” som annars inte kan förvärvas på marknaden och som skulle kunna ge företagen en mycket konkurrenskraftig tillgång för sin internationella verksamhet. Sammantaget tyder detta på att företagens strategier bör ha en central roll i analyser som syftar till att förstå migrationens inverkan på handeln, särskilt när det gäller kvalificerad migration eftersom företagen inte bara är passivt mottagare av utländsk arbetskraft utan aktivt söker personer med kompetenser som kan användas för att få tillgång till internationella marknader.
Brist på utvärderingar av den svenska expertskatten
Med avseende på policy är det möjligt att skilja mellan studier som analyserar skatter i stort och skattesystem riktade till utländska kvalificerade arbetstagare, studier som tittar på effekterna av olika viseringspolitik (främst USA-baserad litteratur) och andra som har fokuserat på inverkan av den europeiska integrationen. När det gäller skattenivåer har en studie visat att mobila och motiverade individer är känsliga för skillnader mellan skattenivåerna i olika länder. Detta illustreras av de positiva effekter stora marginella skattesänkningar i Danmark (början av 1990-talet) och USA (tidigt 1980-talet) hade på migrationen av uppfinnare.
När det gäller skattesystem introducerades expertskatt i Danmark 1992 och, en något annorlunda version, i Sverige 2001. I Danmarks fall finns det evidens att subventionen attraherat kvalificerade utländska arbetstagare och att den medfört en positiv effekt på produktiviteten hos de företag som anställde dessa, möjligen på grund av dess regelbaserade och enkla konstruktion. För Sverige saknas akademiska studier om detta, men införandet av expertskatt verkar ha haft mindre effekt än i Danmark. Detta kan bero på att det initialt var komplicerat att ansöka om expertskatt och att det i och med 2012 års ändring sattes ett högt inkomstkrav vilket gör att få experter kvalificerar sig.
Bevis på den fria arbetsmarknaden som uppkommit genom den europeiska integrationen visar blandade resultat för de europeiska länderna. I överensstämmelse med den komprimerade inkomststrukturen och Sveriges progressiva skattesystem var en kortsiktig effekt av den europeiska integrationen att andelen lågutbildade immigranter ökade på 1990-talet.
Sammanfattningsvis
Sammantaget visar litteraturgenomgången att immigration överlag har positiva effekter på tillväxt, produktivitet, innovation och handel. Vad gäller innovation och produktivitet finns det relativt få akademiska studier baserade på svenska data. Mer skulle kunna göras inom dessa områden. Vad gäller svensk internationell handel finns det däremot väl underbyggd evidens för de positiva effekter som migrationen för med sig. En slutsats från den här litteraturstudien är dock att de positiva effekterna framför allt kommer från högutbildade immigranter. I jämförelse med andra länder (i synnerhet anglosaxiska länder som USA och Storbritannien) har Sverige inte varit lika inriktat på att attrahera högkvalificerad arbetskraft. Det kan även vara så att det svenska skattesystemet har haft en negativ inverkan på möjligheterna att attrahera personer med hög utbildningsnivå. I det här avseendet tenderar den svenska expertskatten att ha varit ett steg i rätt riktning. Samtidigt kan denna skattesubvention behöva ses över för att Sverige även fortsättningsvis ska kunna attrahera högkvalificerad arbetskraft.
The effects of immigration on economic growth – a literature study
Serienummer: PM 2018:07
Diarienummer: 2017/054
Ladda ner rapporten (på engelska) Pdf, 782.2 kB.