På regeringens uppdrag ger Tillväxtanalys i detta PM förslag på hur utvärdering av näringspolitiska insatser kan utvecklas för bättre uppföljning och förståelse av
insatsernas effekter. Materialet är tänkt att kunna fungera som ett stöd för myndigheter som arbetar med att genomföra näringspolitiska insatser i deras arbete med att formulera uppföljningsbara och mätbara mål.

Varför behöver den svenska näringspolitiken utvärderas? För att bättre förstå hur insatser­na påverkar Sveriges ekonomi? För att skapa bättre förutsättningar för innovation och strukturomvandling? Det är viktiga frågor, men hur ska dessa insatser då utvärderas? Det är nu det blir svårare. Osäkerhet kring effekter av näringspolitiska insatser sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. Det är svårt att mäta effekterna av dessa insatser, dels för att det är många andra faktorer som påverkar och dels för att det många gånger saknas data för att göra mätningar. Tillväxt som mål har också blivit diskuterat då den ekonomiska utvecklingen är en del av de miljöutmaningar som Sverige och världen står inför. Strävan efter tillväxt har ersatts av en strävan efter hållbar tillväxt. Det skapar också nya utmaning­ar för hur man ska utvärdera näringspolitikens bidrag till ekonomisk omvandling.

Oberoende av mål kan evidensen om effekterna förbättras. Här finns en möjlighet för Sverige. Vi kan med data och stor noggrannhet utveckla en bättre praktik för lärande och utveckling av näringspolitiska insatser. Det skulle innebära att Sverige utnyttjar sina stora satsningar på forskning, innovation och företagande på bästa möjliga sätt. För att nå dit behöver Näringsdepartementet, tillväxtpolitiska myndigheter och andra intressenter till­sammans förbättra utvärderingspraktiken.

För att förbättra förutsättningarna för utvärdering krävs några justeringar av dagens praktik. För det första behövs en ansats för att utvärdera stora komplexa program som syftar till att påverka stora ekonomiska omvandlingsprocesser eller samhällsproblem. En beskrivning av insatsen och dess förmodade effekter (programteori) bör tas fram oberoende av programmets storlek och komplexitet. I programteorin är det viktigt att analysera vad en näringspolitisk insats kan påverka i en komplex verklighet, och sätta insatsen i ett sammanhang. Denna rapport och framförallt den tillhörande kunskaps­översikten ger förslag på hur detta kan gå till.

För det andra behövs det en strukturerad dialog mellan myndigheter och regeringskansli om näringspolitiska insatser som kan leda till mer realistiska mål och tydliga insats­beskrivningar. En sådan dialog skulle också innebära att på ett tidigt stadium bestämma hur insatsen ska följas upp på kort och lång sikt och vilka data som ska samlas in.

Utvärdering av näringspolitiska insatser är svårt och metoder behöver utvecklas och erfarenheter samlas av alla näringspolitiska aktörer. Utvärdering av insatser bör som idag göras av både de utförande myndigheterna och av oberoende utvärderingsorgan. Oberoen­de utvärderingar har högre trovärdighet gentemot tredje part just därför att de inte har något beroende i förhållande till de som blir utvärderade.

Till sist föreslår Tillväxtanalys att en översikt, en löpande kartläggning, av näringspolitiska insatser i Sverige tas fram. En sådan kartläggning kan vara ett värdefullt verktyg för att bland annat identifiera överlapp av näringspolitiska insatser, och för att kunna förklara hur de olika insatserna relaterar till varandra.