Sverige är ett attraktivt land för internationellt rörlig, högkvalificerad arbetskraft, vilket vi kan se av det ökade inflödet till landet under senaste decenniet. Men den globala konkurrensen om kompetens ökar och människor i vissa yrken kan i dag sägas ha stora delar av världen som sin potentiella arbetsmarknad. I detta PM har Tillväxtanalys studerat hur attraktivt Sverige är för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. Genom statistiska bearbetningar, intervjuer med företag, litteraturstudier samt genomgång av det svenska och andra länders regelverk drar vi följande slutsatser:

Liten men viktig del

Den huvudsakliga kompetensförsörjningen i Sverige sker genom inhemsk arbetskraft. Tillväxtanalys beräkningar visar att arbets­givare i Sverige år 2015 rekryterade cirka 50 000 högkvalificerade¹ individer som var nyinträdda på arbets­marknaden, det vill säga som kom från studier, arbetslöshet eller utlandet. Endast cirka 5 000 av dessa var arbetskrafts­invandrare. Om man även tar hänsyn till inflödet av utländsk arbetskraft som arbetar i Sverige i kortare projekt blir antalet högre. Även om högt kvalificerade arbetskrafts­invandrare alltså inte fyller så stor andel av den svenska arbetsmarknadens långsiktiga rekryteringsbehov är de viktiga för tillväxten av flera skäl: för företag som söker nischade spetskompetenser, för dem som rekryterar till bristyrken och för att underlätta näringslivets internationalisering.

Få arbetskraftsinvandrare stannar länge

Vår analys av flöden av högt kvalificerade arbetskraftsinvandrare till Sverige visar en stadig ökning under perioden 2010–15. Antalet från EU/EES ökar snabbare än antalet från tredjeland, det vill säga resten av världen. Vi ser även att antalet tredjelands­medborgare som får arbetstillstånd från Migrationsverket är betydligt högre än antalet som folkbokför sig, vilket innebär att många redan från början endast planerat att arbeta i Sverige under en kortare period. Både vår studie och tidigare forskning visar att många av dessa personer är här på kortare uppdrag och att längden på deras vistelse alltså inte nödvändigtvis är en indikator på att Sverige inte uppfattas som attraktivt. Huvuddelen av de som kommer på korta kontrakt är dataspecialister som vanligtvis arbetar i utlandet på dotterbolag eller hos underleverantörer till svenska företag. De kommer till Sverige för att förvärva kontakter och kunskaper i syfte att få kommunikation mellan huvudkontoret och verksamheten i utlandet att fungera smidigare.

Jämställdhet ökar attraktiviteten

Högkvalificerade arbetskraftsinvandrare från tredjeland arbetar oftast i näringslivet, och då företrädesvis som dataspecialister och ingenjörer, medan en betydligt högre andel EU/EES-medborgare arbetar inom offentlig sektor. Det kan troligen förklaras av de många reglerade yrken inom till exempel sjukvården som försvårar rörlighet över nations­gränserna. Rörligheten underlättas dock av att det finns ett ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom EU/EES.

Den könsuppdelning som finns på den svenska arbetsmarknaden återspeglas hos de hög­kvalificerade arbetskraftsinvandrarna. Fler kvinnor än män arbetar inom offentlig sektor, och män utgör den största andelen av utländska dataspecialister och ingenjörer. Vår analys av lönestrukturen för de högkvalificerade arbetskrafts­invandrare som stannar i landet i minst ett år visar att den inte avviker avsevärt från den för inrikes födda eller för dem som kommer från EU/EES, men att den är något sämre för dem som kommer från tredjeland. Detta gäller både för kvinnor och män. Vi ser också att det kommer en ökande andel högkvalificerade kvinnor från såväl EU/EES som tredjeland för att arbeta i Sverige.

Ris och ros från de som stannar

Vår genomgång av litteraturen om hur den internationellt högkvalificerade arbetskraften upplever Sverige ger en brokig bild av landets attraktivitet. Det jämförelsevis sämre inkomst­läget och höga marginalskatter kan i vissa fall, åtminstone tillfälligt, uppvägas av möjligheten att bygga sitt cv, att få arbeta i en dynamisk IT-miljö eller att få erfarenhet från företagets huvudkontor. I andra fall kan livsstilsfaktorer som miljö och jämställdhet upp­väga positivt. Sverige erbjuder överlag ett attraktivt paket för dem som väljer att bosätta sig permanent i landet. Särskilt attraktivt är det för högt kvalificerade kvinnor som menar att möjligheten att balansera arbete och föräldraskap är bättre i Sverige än i många andra länder. Som kontrast lyfts svårigheter att hitta lämpliga bostäder fram som en svaghet.

Arbetstagarnas bild av Sverige stämmer väl överens med den bild som framkom under våra intervjuer med arbetsgivare. Båda grupperna menar att det först och främst är arbets­uppgifterna och karriärmöjligheterna som lockar individerna till Sverige, men även den svenska företagsstrukturen med dess platta organisation. Alla företag är överens om att så jämställda och mångkulturella verksamheter som möjligt är en framgångsfaktor för att skapa attraktiva, stimulerande och kreativa miljöer.

Öppet system missgynnar högkvalificerade arbetskraftsmigranter

År 2008 införde Sverige ny lagstiftning för arbetskraftsinvandring från tredjeland vilken innebär att det inte längre sker någon myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. I stället är det arbetsgivaren som fastställer behovet av att söka sig utanför EU:s gränser för att rekrytera den kompetens som efterfrågas. EU/EES-medborgare behöver inga arbetstillstånd för att arbeta i andra medlemsstater.

Sveriges system för arbetskraftsinvandring är generellt, det vill säga samma regelverk gäller i princip för alla kategorier av arbetskraftsinvandrare, oberoende av utbildningsnivå och yrkeskunnande. Reglerna innebär att tidsbegränsade arbetstillstånd beviljas för som längst två år i taget och dessutom binder arbetstagaren till en arbetsgivare och ett yrke under de första två åren. Om arbetstillståndet förlängs efter de första två åren kan arbets­tagaren byta arbetsgivare men inte yrke. Det tar minst fyra år innan arbetskraftsinvandrare får tillgång till hela arbetsmarknaden utan att behöva ansöka om ett nytt arbetstillstånd, med den osäkerhet om framtiden som det för med sig.

Andra länder är mer restriktiva vad gäller utfärdande av arbetstillstånd för yrken med låga kvalifikationskrav och vill främst locka till sig högkvalificerade arbetskraftsmigranter, eller rekrytera arbetskraft till bristyrken. Flera av jämförelseländerna medger hög­kvalificerade arbetskraftsinvandrare större möjligheter att byta arbetsgivare eller yrke. Sverige är också tämligen ensamt om att göra en omprövning av arbetstillstånden och pröva anställningsvillkoren på nytt.

Litteraturgenomgången av arbetskraftsinvandrares upplevelser och våra intervjuer med arbetsgivare visar att det svenska systemet uppfattas som svårt att överblicka och ibland leder till att högkvalificerade väljer andra länder där framtiden ter sig mindre osäker.

Statliga insatser kan öka attraktiviteten

Även om Sverige som land är attraktivt för den internationellt rörliga gruppen av hög­kvalificerad arbetskraft finns det potential att förbättra attraktionskraften ytterligare. Här har staten en roll att fylla. Tillväxtanalys vill särskilt peka på följande möjliga förbättrings­åtgärder:

En fungerande bostadsmarknad, goda kommunikationer och tillgång till skolor med goda studieresultat och undervisning även på engelska är alla viktiga pusselbitar som förbättrar attraktiviteten. För att åstadkomma detta krävs både statliga insatser och samarbete mellan stat, regioner och kommuner.

Det är viktigt att tillståndsprocessen är flexibel och förutsägbar och att berörda statliga myndigheter ges rätt förutsättningar för att processen ska fungera utan onödiga fördröj­ningar.

Det svenska migrationsregelverket ger goda förutsättningar för att företagen snabbt ska kunna fylla kompetensluckor. När det gäller innehållet i de rättigheter som arbetstillståndet ger framstår det dock i vissa avseenden som mindre attraktivt för högkvalificerade arbets­kraftsinvandrare än i andra länder. Regeringen bör därför överväga på vilket sätt systemet skulle kunna utvecklas för att stärka attraktionskraften. Att ge högkvalificerade arbet­skrafts­invandrare större säkerhet om framtiden bedömer vi är en viktig åtgärd för att stärka Sveriges attraktionskraft. Regeringen bör även följa tillämpningen av reglerna om EU-blåkort och ICT-tillstånd och i framtiden överväga att harmonisera de parallella systemen.

Att utveckla expertskatten är ett exempel på en insats som skulle kunna förbättra det internationellt sett sämre inkomstläget för utländska högkvalificerade arbetstagare i Sverige. Bristen på data från Forskarskattenämnden omöjliggör dock en utvärdering av dess effekter. Därför kan vi inte här ge konkreta rekommendationer om hur instrumentet kan utvecklas.