Intresset för hållbarhetsfrågor har ökat kraftigt inom finanssektorn. Så kallade ESG-värderingar lyfts ofta fram som ett verktyg för att bidra till hållbara investeringar och därmed främja en grön omställning. I detta PM analyserar Tillväxtanalys hur värderingarna är konstruerade och hur de uppfattas av de företag som blir värderade. Vi analyserar också om ESG-värderingar utgör en drivkraft för företagens hållbarhetsarbete.

ESG-värderingar av företagens hållbarhetsrisker har inte de kvaliteter som krävs för att kvalificera som ett mått på näringslivets gröna omställning mot ökad hållbarhet. ESG-värderingarna utgör inte heller någon drivkraft för huvuddelen av företagen trots att hållbarhet ses som central för konkurrenskraften.

ESG som mått och drivkraft för grön omställning

Intresset för hållbarhetsfrågor har ökat kraftigt inom finanssektorn. Inom branschen operationaliseras hållbarhet genom så kallade ESG-värderingar av företags miljömässiga (Environmental, E), sociala (Social, S) och styrningsmässiga (Governance, G) risker och möjligheter. Värderingarna bygger på en mängd indikatorer under respektive tema och sammanvägs till ett samlat värde. Det pågår omfattande policyarbete bland annat på EU-nivå med syfte att skapa incitament för och påverka kapital och investeringar så att de stödjer en hållbar utveckling, delvis på basis av dessa ESG-värderingar. Det förutsätter dock god kunskap om de mått som används samt drivkrafterna hos de som regleras för att bli framgångsrikt.

I detta PM har vi analyserat om ESG-värderingar har kvaliteter som innebär att de kan användas som ett mått på ett företags miljömässiga hållbarhet och aggregerat som ett mått på näringslivets hållbarhet. Ett andra syfte är att analysera om ESG-värderingar utgör en drivkraft för företagens hållbarhetsarbete. Analyserna baseras på litteraturstudier och intervjuer med finansmarknadens aktörer, ESG-värderare och med företag som blir värderade.

Hållbarhet har blivit en fråga av strategisk betydelse

Hållbarhet har gått från att vara en värderingsstyrd fråga till att bli en fråga för företags­ledningens strategiska och ekonomiska beslutsfattande. För kapitalförvaltare och institu­tionella investerare har hållbarhetsfrågor börjat integreras allt mer i investerings­processen i form av olika analyser av hållbarhetsrisker och i ökad omfattning möjligheter. Vid värde­ringen av risker och möjligheter utgör ESG-värderingar ett verktyg. Marknaden som erbjuder värderingar har växt och även konsoliderats. Efterfrågan på hög täckningsgrad har lett till att fler företag värderas och att metoder standardiserats.

ESG-värderingar bidrar med kunskap men förutsätter kvalificerad tolkning

ESG-värderingarna har emellertid inte de kvaliteter som krävs för att de ska kvalificera sig som ett mått på företags och näringslivets hållbarhetsrisker och möjligheter. Olika leveran­törer viktar de underliggande indikatorerna i ESG-värderingarna på olika sätt vilket resul­terar i att värderingarna varierar kraftigt. Användarna av värderingarna är medvetna om detta och använder dem inte utan vidare analyser.

Validiteten, det vill säga i vilken utsträckning måttet mäter rätt sak är oklar. ESG syftar till att fånga olika typer av hållbarhetsrisker såsom politik-, marknads-, och ryktesrisker. Dessa fångas upp med hjälp av ett brett spektrum av olika kategorier av indikatorer såsom policyer, åtgärder, resultat, kontroverser och huruvida företagets produkter adresserar samhällets hållbarhetsproblem. Risken finns dock att ESG-värderingar i huvudsak speglar hur väl företagen rapporterar om sitt hållbarhetsarbete snarare än hur hållbar deras verksamhet är.

Även tillförlitligheten brister på en rad sätt. ESG-leverantörer värderar företags ESG-prestation per bransch vilket motiveras av att vad som är väsentligt (materiellt) för lönsam­het och hållbarhet skiljer sig mellan branscher. Det leder till att ESG-värderingarna i bästa fall är en relativ indikator på hur företag inom en bransch rankas i termer av hållbarhet. Det går inte heller att jämföra ESG-värderingar mellan branscher. Då ESG-metodiken ständigt utvecklas går det dessutom inte att använda värderingarna för att tillförlitligt följa utvecklingen över tid.

ESG-värderingar utgör en drivkraft bara för ett fåtal företags hållbarhetsarbete

Intervjuerna med företagen visar att hållbarhet, liksom för värderarna, kommit att bedömas vara en central fråga för företagets konkurrenskraft. Hållbarhetsrisker bedöms av företagen generellt inte som risker utan som möjligheter. De företag som intervjuats oroas inte av vare sig nya regleringar eller efterfrågeförändringar. Tvärtom menar flera att krav från politiker och kunder är viktiga drivkrafter och att det är positivt för deras konkurrenskraft.

Det saknas bland företagen en enhetlig definition av hållbarhet. Istället avgör de utifrån sina respektive verksamhetsområde vilka hållbarhetsaspekter de bedömer vara viktigast och har egna definitioner och målsättningar. Många känner till ESG men det är bara ett fåtal som har som mål att ha kvar en hög ESG-värdering eller att höja den. Många företag är dock positivt inställda till att de blir värderade och ser inte värderingsprocessen som betungande utan som en läroprocess.

Policyimplikationer

Det finns flera skäl till att det är viktigt för departement och myndigheter att ha god kunskap om ESG-måttet, dess utveckling och implikationer för näringslivet. För det första för att det är det mått finansmarknaden använder för att integrera hållbarhet i sina inve­steringsbeslut vilket i sin tur kan ha stor betydelse för hur hållbart finansiella resurser allokeras. För det andra så kan ESG-värderingar påverka företag och näringslivet bland annat genom tillgång till, och kostnad för, externt kapital.

I dag saknas det dock tillräcklig kunskap om måttets validitet och tillförlitlighet. Forskningen på området indikerar att det inte finns någon målkonflikt mellan ESG och ekonomisk prestation men det saknas studier av huruvida ESG korrelerar med centrala mått på hållbarhet samt hur kausaliteten ser ut mellan ESG-värdering och miljömässig hållbarhet.

I dagsläget kan ESG-värderingar endast med betydande förbehåll användas som underlag vid en analys av näringslivets hållbarhet. Användningen förutsätter ingående kunskap om den specifika variant av ESG-värdering som används och att värderingen kompletteras med ytterligare data och handpåläggning. ESG-värderingarnas huvudsakliga värde är att de bidrar till ökad kunskap om hållbarhet inom såväl finanssektorn som företagen.

ESG-måttets betydelse i framtiden beror på vad konsumenter efterfrågar, vad politiken begär och hur de reala klimat- och miljöriskerna utvecklas. Statliga insatser som gör hållbarhet mer lönsamt har med andra ord viss potential att genom ESG-värderingar även få effekter på hur kapital allokeras. Mer forskning krävs dock för att utreda exakt vilka effekter som kan förväntas och hur statliga insatser bör utformas för önskad effekt.