Studieområde: Infrastruktur & kompetensförsörjning

ROT-reformen – beskrivning av företagens utveckling 2010–15

ROT-avdraget, en skattesubvention för renovering och förbättring av befintliga byggnader, introducerades permanent 2008. I detta PM analyserar Tillväxtanalys
de näringslivs- och sysselsättningsförändringar som skett i samband med genomförandet av ROT-reformen mellan åren 2010 och 2015. Vårt fokus ligger på de företag som utfört ROT-tjänsterna samt de som driver och arbetar i dessa företag.

Denna delstudie är en deskriptiv analys av det så kallade ROT-avdraget med fokus på företagen, företagarna och de sysselsatta. Delstudien ingår i ramprojektet (Skapar branschspecifika skattelättnader tillväxt?) och är en likartad analys som vi tidigare genomfört med fokus på RUT-företagen och RUT-avdraget.¹ Sett över hela den undersökta perioden 2010–15 är den procentuella ökningen av antalet ROT-nischade företag något lägre än för företagsstocken generellt i Sverige. Framför allt visar resultaten att antalet företag ökar som mest under början av perioden. När det gäller förändringar i ROT-nischade företags sysselsättning under motsvarande period kan det konstateras att den årliga sysselsättningsökningen varit relativt dämpad över hela perioden, förutom under år 2014. Vi kan konstatera att den procentuella sysselsättningsökningen i de ROT-nischade företagen har legat markant under den generella trenden för sysselsättningsutvecklingen i Sverige.

Under ROT-reformens genomförande har det positiva sysselsättningstillskottet i de ROT-nischade företagen varit mest framträdande under början och i slutet av perioden. Sysselsättningstillskottet i de ROT-nischade företagen över tid har varit nästintill helt avhängigt av de sysselsättningsförändringar som skett i befintliga företag och inte av ett inflöde av nya företag.

ROT – en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utifrån ett sysselsättnings- och näringspolitiskt perspektiv

ROT-avdraget har införts i olika omgångar som varit tidsbegränsade för att i första hand stimulera konjunkturen inom byggbranschen. Den 30 juni 2009 blev skattereduktionen för första gången en åtgärd med avsikt att vara permanent. Reformens huvudsakliga syfte var att motverka svartarbete och öka arbetskraftsutbudet. ROT-avdraget gällde retroaktivt från 8 december 2008. Den stora skillnaden från tidigare omgångar av ROT-avdrag var att privatpersoner fick dra av 50 procent av arbetskostnaderna för ROT-arbete i sin deklaration och max 50 000 kronor per person och år. År 2009 infördes även den så kallade fakturamodellen, vilken innebär att företagen gör avdrag för skattereduktionen direkt i fakturan till kunden och sedan ansöker om resterande belopp hos Skatteverket.

I denna studie har Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) valt att främst studera reformen ur ett sysselsättnings- och näringspolitiskt perspektiv, vilket kan anses motiverat med anledning av att tjänsterna utförs av företag. Fokus i denna studie ligger på företag som utfört ROT-tjänster från fakturamodellens införande fram till 2015. Förändringar som skedde 2016 och 2017 i form av reducerat belopp och vilka tjänster man kan göra avdrag för ligger därmed utanför denna studie. Studien bygger på detaljerad registerdata över företagen, företagsledarna och de anställda.

Rapportens ansats och begränsningar

Tillväxtanalys har i detta pm genomfört en deskriptiv statistikanalys av de näringslivs- och sysselsättningsförändringar som skett i samband med ROT-reformens genomförande under perioden 2010–15. Vi har analyserat utvecklingen av ROT-företagen och vilka individerna är som startar eller tar anställning i företag som utfört ROT-tjänster. Vi kan på så sätt få en bättre bild av hur dessa företag utvecklas och hur sysselsättningen för olika grupper har förändrats i samband med ROT-reformen. Vi kommer inte i dagsläget kunna uttala oss om specifika effekter av reformen eftersom det kan finnas ett flertal underliggande faktorer som inverkar på resultaten. Vi vill betona att vi i detta skede studerat relevanta förändringar i samband med ROT-reformen och inte effekter av reformen. För att kunna uttala oss om kausala effekter av reformen på företagen och sysselsättningen behöver vi genomföra en effektutvärdering. Den är planerad att genomföras och färdigställas under hösten 2019.

En växande företagsstock i framför allt angränsande kommuner till storstäder

Rapportens resultat baseras på en analys av ROT-nischade företag enligt Skatteverkets definition.² Denna specifika företagsgrupp är i hög grad kopplad till ett fåtal branscher, framför allt till fem branscher inom byggverksamheter. Våra huvudresultat visar att de ROT-nischade företagen under fem år har ökat med ca 6 000 företag. Merparten av denna ökning skedde i början av tidsperioden för att sedan stabilisera sig på en relativt jämn ökning per år. Det kan förklaras av att inträdet av ROT-nischade företag är relativt stort i relation till utträdet under 2010. Lokaliseringen av ROT-nischade företag är relativt stabilt över tid. Ca 80 procent av företagen är lokaliserade i en storstadskommun eller i en kommun nära en storstad. Överlevnadsgraden bland företagen är hög, högre än för företag generellt. De flesta ROT-nischade företag är enskilda firmor men andelen minskar medan andelen aktiebolag ökar över tid. Företagen är relativt små; oftast mikro-företag med 2–9 anställda och de små företagen ökar under tidsperioden. Under en halv procent av företagen har över 50 anställda.

De ROT-relaterade verksamheterna är fortsatt mansdominerade med få utrikesfödda företagare

De ROT-relaterade verksamheterna är kraftigt mansdominerade. Nästan alla ROT-nischade företag drivs av män, endast ett fåtal av företagsledarna är kvinnor. Däremot kan vi konstatera att andelen företag som drivs av kvinnor har ökat något under den undersökta perioden 2010–15, från 3,0 till 3,6 procent. Det är få utrikes födda företagare inom ROT-företagen i jämförelse med RUT-företagen. Av ROT-företagarna är 10 procent utrikes födda företagare, medan andelen bland RUT-företagarna är 30 procent. Till detta kan även tilläggas att de utrikes födda ROT-företagarna har i genomsnitt bott 17 år i Sverige. När det kommer till utbildningsnivån bland företagarna visar statistiken att personer med en gymnasial utbildning utgör den största gruppen. Vi kan också notera att den gymnasiala utbildningsnivån är ett mera dominerat inslag för männen inom gruppen ROT-företagare än vad den är för kvinnorna. Andelen med eftergymnasial utbildning är däremot relativt låg bland männen (cirka 10 procent) i jämförelse med kvinnorna där cirka 30 procent har en sådan utbildning. Även i gruppen med kort utbildning kan vi notera vissa skillnader mellan könen. Ungefär 20 procent av företagarna som är män har en kort utbildning medan motsvarande siffra för kvinnorna är endast 10–15 procent.

Fler sysselsatta i ROT-nischade företag, framför allt under år 2014

Antalet sysselsatta i ROT-nischade företag utgör nästan 3,3 procent av samtliga sysselsatta i landet (2015). Antalet sysselsatta i ROT-nischade företag ökade från 128 000 personer år 2010 till 154 000 personer 2015. De flesta sysselsatta är män, men vi har haft en ökning av antalet sysselsatta kvinnor från strax över 10 600 (år 2010) till 15 400 (år 2015), vilket innebär att andelen sysselsatta kvinnor ökade från 8 till 10 procent under den undersökta perioden.

Genom att studera tidigare sysselsättningsstatus för de som var sysselsatta i de ROT-nischade företagen får vi en uppfattning om de kommer från en annan anställning eller från arbetslöshet. Resultaten visar att av den delpopulation som inte hade ett arbete i ett ROT-nischat företag året innan kommer 74,5–79 procent under den undersökta perioden från ett annat förvärvsarbete. Cirka 10 procent av de nyanställda har varit i utanförskap året innan och cirka 5 procent av de anställda har varit studerande året innan. Resterande andelar de nyanställda för året har antingen tidigare varit föräldralediga eller pensionärer. Andelarna är relativt stabila över tid. Om vi jämför dessa siffror med sysselsatta i RUT-företag är det en relativt låg andel som kommer direkt från utanförskap då motsvarande andel för RUT-företag var cirka 20 procent. Vi kan även se att det är en högre andel som kommer från ett annat förvärvsarbete i samband med anställning vid ett ROT-nischat företag än vad som gäller vid en anställning i ett RUT-nischat företag.

¹ Se Tillväxtanalys, RUT-reformen – en deskriptiv analys av företagen och företagarna, PM 2018:12.

² Det totala beloppet för ROT-tjänster under ett år ska uppgå till minst 10 procent av löneutbetalningarna samma år.

ROT-reformen – beskrivning av företagens utveckling 2010–15

Serienummer: PM 2019:02

Diarienummer: 2018/117

Ladda ner rapporten Pdf, 1.1 MB.

En del av kunskapsprojektet:

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev