Den starka tillväxten av globala värdekedjor har blivit ett framträdande drag i produktionen på senare år. Produktionen organiseras ofta i internationella nätverk som sträcker sig över nationella gränser. Det leder till att vissa produktionssteg flyttas till andra länder. Vi ser att sysselsättningen har vuxit snabbare i stora städer än regionala centra och övriga regioner. I den här studien undersöker vi om och hur de svenska multinationella företagen (MNF) har bidragit till denna utveckling. Vi studerar sambandet mellan multinationella företags expansion utomlands och sysselsättningen i moderföretagen i Sverige på regional nivå (i olika lokala arbetsmarknadsregioner, LA-regioner).

Sysselsättningen har vuxit snabbare i Stockholm, Göteborg och Malmö än regionala centra och övriga regioner i Sverige. Under perioden 1997–2016 har sysselsättningen årligen ökat i stora städer med i genomsnitt 2 procent, medan ökningen i regionala centra har varit 1 procent och i övriga regioner 0,5 procent. Den kvalificerade arbetskraften (med minst tre års eftergymnasial utbildning) är starkt koncentrerad till stora städer och andelen kvalificerad arbetskraft har ökat snabbare i dessa regioner än i andra delar av landet. Ett liknande resultat har skett för de icke-rutinartade jobben.

En förklaring till att produktion och sysselsättning i svenska multinationella företag har lokaliserats till stora städer är att agglomerationseffekternas betydelse har tilltagit på senare år. Agglomeration leder till fler innovationer, och bättre matchning på arbetsmarknaden och underlättar kunskapsöverföring mellan individer och företag. Det är mer lönsamt att förlägga verksamheten där. Faktorer som skulle kunna motverka en ojämn ekonomisk tillväxt mellan regioner har fått minskat genomslag på senare tid. Kunskapsöverföringen från högkvalificerad verksamhet i de större städerna till mindre kunskapsintensiva regioner tenderar att vara rutinartad och kodifierad.

Arbetskraftsrörlighet skulle kunna motverka en ojämnt fördelad tillväxt mellan regioner. Den kvalificerade arbetskraften har bäst förutsättningar att ta till sig och nyttja ny kunskap. Den kvalificerade arbetskraften rör sig dock från mer perifera regioner till de större städerna. På så vis stärker den högutbildade befolkningens geografiska rörlighet den ojämna fördelningen av humantillgångar mellan regioner. Benägenheten hos den mindre kvalificerade arbetskraften att flytta mellan regioner har minskat, bland annat till följd av ökade skillnader i bostadspriser.