Unga människor samarbetar i studiemiljö

Studieområde: Innovationsförmåga

Exploring university-industry interaction in collaborative R&D projects

Det har blivit allt vanligare med offentliga forskningsprogram som syftar till att stimulera samverkan mellan akademi och näringsliv. I den här studien undersöker vi förutsättningar för och resultatet av enskilda samarbetsprojekt. Det framkommer att målet för samverkan, uppföljning och en ömsesidig förståelse är viktigt för projektets resultat. I rapporten föreslås ett underlag för processutvärdering av liknande projekt.

Studien visar att universitet- och näringslivsaktörer i regel ger samma bild av hur projekten kom till; det rör sig typiskt sett om att ena parten tar kontakt med den andra varefter projektidén utvecklas genom diskussioner. När det gäller anledningar att engagera sig i samverkansprojekt skiljer sig däremot de båda sidorna åt. Medan universitetsanställda pekar på möjligheter att flytta fram sin forskningsposition på områden som är relevanta för samhället samt att näringslivssamverkan är ett sätt att hålla undervisningen aktuell, menar näringslivsanställda att det framförallt är möjligheter att stärka sin konkurrenskraft som motiverar.

Det råder stora skillnader i de finansiella systemen mellan de studerade områdena. Även komplexiteten och hur överblickbart systemet är skiljer sig åt på lokal och regional nivå. Det är svårt för företagarna och de aktörer som själva är inne i systemet att riktigt förstå vilken rollfördelning som gäller, vilka verktyg som erbjuds och under vilka förutsättningar som detta sker.

Olikheterna är föga förvånande givet de olika typer av institutioner de intervjuade representerar. När det kommer till de faktorer som påverkar projektens tillkomst och det löpande arbetet i forskningssamverkan finns det både likheter och olikheter i de båda sidornas framställningar. Båda sidor framhåller vikten av att målet för samverkan uttrycks på ett tydligt sätt och följs upp kontinuerligt. Dessutom pekas på betydelsen av att förstå ’den andre’ och den logik enligt vilken denne jobbar (tidshorisont, leverabler etc.), samt att etablera en gemensam förståelse av de begrepp och problem som är centrala för projektets framskridande.

I andra avseenden skiljer sig de båda sidorna åt; universitetsanställda tenderar att betona sådant som kultur, prioriteringar, stödfunktioner medan näringslivsanställda istället framhåller betydelsen av nätverk, timing, projektägare och strukturer för att hantera eventuella konflikter. De observerade skillnaderna går att härleda till intervjupersonernas institutionella hemhörighet. Resultaten av de studerade projekten beskrivs på olika sätt av de intervjuade kategorierna. Universitetsanställda lyfter fram nya kunskapsperspektiv och forskningsuppslag medan näringslivsanställda istället ser konkreta resultat såsom nya projekt, arbetssätt, ny kunskap om till exempel regelverk eller användarbehov, nya patent eller validering av ny teknik. Vi noterar att de resultat som lyfts fram i regel överensstämmer med de förväntningar parterna hade på projektet alternativt den argumentation som använts för att förankra projektet i hemorganisationen.

Baserat på resultaten av intervjustudien föreslås ett underlag för processutvärdering av liknande samverkansprojekt. Parternas motiv samt den dialog som observerats föranleda ett projekt bör till exempel stå i fokus i en utvärdering av sådana projekts initiering. När det gäller utvärdering av interaktionen inom ett sådant projekt bör uppmärksamheten riktas mot sättet som denna bidrar till lärande. Särskilt intressant är i vilken utsträckning parterna jobbar för att etablera en gemensam förståelse av centrala begrepp och problem. Hur har man jobbat med komplementariteter, utbyte, utveckling och användning av ny kunskap? Uppmärksamhet bör riktas mot de faktorer som underlättar eller försvårar samverkan, till exempel målens tydlighet och uppföljning, tidigare erfarenheter av samverkan, parternas nätverk och nyttjande av eventuella stödstrukturer. Utvärderingsunderlaget kan med fördel användas av myndigheter som handlägger samverkansprogram samt vid ledning och styrning av samverkansprojekt.

Exploring university-industry interaction in collaborative R&D projects

Serienummer: PM 2019:06

Diarienummer: 2018/075

Ladda ner rapporten (på engelska)

En del av kunskapsprojektet:

test

NYHETSBREV

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få nyheter om Tillväxtanalys studier och seminarier. Fyll i ditt namn och din e-postadress i formuläret