Publicerad 03 april 2019

Exploring university-industry interaction in collaborative R&D projects

Offentliga forskningsprogram vars syfte är att stimulera samverkan mellan universitets- och högskoleanställda forskare och företag har blivit vanligt förekommande både som forskningspolitiskt instrument och som sätt att adressera diverse komplexa problem i samhället (t.ex. en åldrande befolknings behov av hälso- och sjukvård).

Tillväxtanalys har tidigare publicerat en litteraturstudie som sammanfattar vad vi redan vet om de faktorer som möjliggör samverkan mellan universitet och näringsliv. I den tidigare studien ordnades dessa under rubrikerna resurser, universitetsorganisation, funktioner för ”boundary-spanning” mellan universitet och näringsliv, erfarenheter av samarbete, kultur, status och omgivning. Vi kan, baserat på litteraturstudien, konstatera att tidigare forskning typiskt sett studerat möjliggörande faktorer generellt snarare än i anslutning till specifika projekt. Ett annat utmärkande drag är att redan publicerade studier i regel fokuserar på endast en part i samarbetet; antingen universitets- eller näringslivsaktören (typiskt sett den förra). Men studier av generella faktorer gör det svårt att förstå förutsättningar för, och resultatet av, enskilda projekt och ett fokus på endast en part i en relation ger en ofullkomlig bild av de faktorer som påverkar samarbetsprojektet.

I den här studien har vi därför intervjuat både universitets- och näringslivsanställda personer som varit involverade i konkreta samarbetsprojekt. Projekten har valts slumpmässigt ur två projektportföljer; dels projekt finansierade av Vinnovas program Utmaningsdriven Innovation (UDI), dels projekt finansierade av KK-stiftelsens program HÖG. Totalt har tjugo personer som deltagit i tio olika projekt intervjuats. För varje projekt intervjuades en central deltagare från universitet och en från näringslivet. Frågorna som ställdes rörde faktorer som påverkade projektets tillblivelse, det löpande arbetet samt dess mål och resultat. Intervjumaterialet kodades med hjälp av en mall med kategorier härledda från tidigare programteoretisk forskning. Dessa kategorier inkluderar initiering, interaktion, möjliggörande/försvårande faktorer och resultat.

Studiens resultat

Studien visar att universitet- och näringslivsaktörer i regel ger samma bild av hur projekten kom till; det rör sig typiskt sett om att endera tar kontakt med den andra varefter projektidén utvecklas genom diskussioner. När det gäller anledningar att engagera sig i samverkanssprojekt skiljer sig däremot de båda sidorna åt. Medan universitetsanställda pekar på möjligheter att flytta fram sin forskningsposition på områden som är relevanta för samhället, samt att näringslivssamverkan är ett sätt att hålla undervisningen aktuell, menar näringslivsanställda att det framförallt är möjligheter att stärka sin konkurrenskraft som motiverar. Olikheterna är föga förvånande givet de olika typer av institutioner de intervjuade representerar. När det kommer till de faktorer som påverkar projektens tillkomst och det löpande arbetet i forskningssamverkan finns det både likheter och olikheter i de båda sidornas framställningar. Båda sidor framhåller vikten av att målet för samverkan uttrycks på ett tydligt sätt och följs upp kontinuerligt. Dessutom pekas på betydelsen av att förstå ’den andre’ och den logik enligt vilken denne jobbar (tidshorisont, leverabler etc.), samt att etablera en gemensam förståelse av de begrepp och problem som är centrala för projektets framskridande. I andra avseenden skiljer sig de båda sidorna åt; universitetsanställda tenderar att betona sådant som kultur, prioriteringar, stödfunktioner medan näringslivsanställda istället framhåller betydelsen av nätverk, timing, projektägare och strukturer för att hantera eventuella konflikter. De observerade skillnaderna går att härleda till intervjupersonernas institutionella hemhörighet. Resultaten av de studerade projekten beskrivs på olika sätt av de intervjuade kategorierna. Universitetsanställda lyfter fram nya kunskapsperspektiv och forskningsuppslag medan näringslivsanställda istället ser konkreta resultat såsom nya projekt, arbetssätt, ny kunskap om till exempel regelverk eller användarbehov, nya patent eller validering av ny teknik. Vi noterar att de resultat som lyfts fram i regel överensstämmer med de förväntningar parterna hade på projektet alternativt den argumentation som använts för att förankra projektet i hemorganisationen.

Processutvärdering av samverkansprojekt

Baserat på resultaten av intervjustudien föreslås ett underlag för processutvärdering av liknande samverkansprojekt. Parternas motiv samt den dialog som observerats föranleda ett projekt bör till exempel stå i fokus i en utvärdering av sådana projekts initiering. När det gäller utvärdering av interaktionen inom ett sådant projekt bör uppmärksamheten riktas mot sättet som denna bidrar till lärande. Särskilt intressant är i vilken utsträckning parterna jobbar för att etablera en gemensam förståelse av centrala begrepp och problem, utnyttjar komplementariteter samt underlättar utbyte, utveckling och användning av ny kunskap. Uppmärksamhet bör vidare riktas mot de faktorer som underlättar eller försvårar samverkan, t.ex. tydligheten med vilken dess mål uttrycks, måluppföljning, tidigare erfarenheter av samverkan, parternas nätverk och nyttjande av eventuella stödstrukturer.

Utvärderingsunderlaget kan med fördel användas av myndigheter som handlägger samverkansprogram (t.ex. Vinnova) samt vid ledning och styrning av samverkansprojekt.

Titel
Exploring university-industry interaction in collaborative R&D projects

Serienummer
PM 2019:06

Diarienummer
2018/075

Ladda ner rapporten (på engelska)PDF