Publicerad 17 april 2019

Utvärdering av RUT-avdraget –effekter på företagens tillväxt och överlevnad

Tillväxtanalys utvärderar i detta PM effekter av RUT-reformen för företag som utfört RUT-tjänster mellan 2009 och 2015. Vi finner positiva effekter på anställningar, nettoomsättning, arbetsproduktivitet och överlevnad i jämförelse med kontrollgruppen. Vi uppskattar även att kostnaden per skapat jobb är på samma nivåer som andra liknande reformer.

Detta PM studerar effekterna av RUT-avdraget på de företag som använt subventionen mellan 2009 och 2015. Resultaten visar på positiva effekter på anställningar, nettoomsättning och arbetsproduktivitet. Storleken på dessa effekter är i genomsnitt mellan 9­–12 procent högre än kontrollgruppen. Företag som använder RUT-avdraget har en högre överlevnadsgrad på cirka 3 procent jämfört med kontrollgruppen.

RUT-avdraget – ur ett näringspolitiskt perspektiv

RUT-avdraget introducerades 2007 som ett skatteavdrag för köpare av hushållsnära tjänster. 2009 gjordes avdraget om genom att den så kallade fakturamodellen introducerades, där skattereduktionen på 50 procent av arbetskraftskostnaden skedde direkt i fakturan till kunden. Tillväxtanalys har valt att studera reformen efter fakturamodellens införande och ur ett näringspolitiskt perspektiv. Mer specifikt utvärderar vi effekter av reformen för företag som utför RUT-tjänsterna, vilket tidigare studier inte har gjort.

Utmaning att hitta en kontrollgrupp

Det finns metodologiska svårigheter med att utvärdera en insats som RUT-avdraget. Eftersom avdraget infördes över hela Sverige samtidigt finns det ingen region som kan agera som kontrollgrupp mot de företag som subventionerats genom RUT-avdraget (hädanefter kallade RUT-företag). Utmaningen består i att hitta en kontrollgrupp som i så stor utsträckning som möjligt liknar de företag som subventionerades genom RUT-avdraget. I denna studie består kontrollgruppen av ett urval av andra tjänsteföretag som inte omfattas av RUT-avdraget men som anställer personal med liknande bakgrund.

Vi använder data från 2009 fram tills 2015, vilket tillsammans med detaljerad registerdata gör det möjligt att kvantitativt utvärdera reformen. För att göra detta använder vi en difference-in-difference modell och skattar effekter för RUT-företagen på tre utfall: anställningar, omsättning och arbetsproduktivitet. Vi studerar även överlevnadsgraden med en Kaplan-Meier modell.

Positiva effekter för samtliga studerade utfall

För samtliga utfall visar resultaten på en positiv och signifikant effekt för RUT-företagen. Dessa resultat består även för olika val av kontrollgrupp av företag som vi jämför med. Resultaten tyder på att reformen har lett till cirka 8 500 jobb. Detta är en lägre uppskattning än vad andra studier av RUT-avdraget har kommit fram till, men likväl en ökning. En orsak till skillnaden kan bero på att andra studier endast fokuserat på utvecklingen av jobb inom RUT-sektorn och inte i jämförelse med andra företag i tjänstesektorn, det vill säga den totala sysselsättningsökningen inom tjänstesektorn indikerar att fler individer skulle ha fått sysselsättning även utan avdraget. Vi finner även positiva effekter på nettoomsättning och arbetsproduktivitet. Den genomsnittliga effekten för nettoomsättning är 12 procent och motsvarande siffra för arbetsproduktivitet är 11 procent.

Vi har även beräknat bruttokostnaden per skapat RUT-jobb eftersom RUT-avdraget belastar statens finanser genom lägre skatteintäkter. Resultaten från dessa beräkningar visar att ett RUT-jobb kostar det offentliga cirka 1,5 miljoner kr brutto. Dessa kostnader är på en liknande nivå som andra liknande åtgärder med syfte att skapa jobb. Kostnaden blir dessutom lägre om vi tar hänsyn till skatteintäkter och eventuellt lägre nivåer på ersättningar från transfereringssystemen. Detta har dock inte gjorts i rapporten.

Behov av utvärderingar av reformen

Sedan RUT-reformen infördes har det varit en omdebatterad reform vilket gör det angeläget att analysera dess konsekvenser ur flera olika perspektiv. För att få en helhetsbild av effekterna av RUT-avdraget behövs ytterligare studier, exempelvis en undersökning av den samhällsekonomiska nyttan genom en allmän jämviktsanalys. En sådan analys innefattar beräkningar av skatteintäkter och kostnader för transfereringar och tar även hänsyn till effekter inom andra delar i ekonomin. Resultaten av denna rapport är likväl av värde för att förstå storleken på de effekter och kostnader som RUT-avdraget har medfört och utgör ett bidrag till diskussionen om RUT-avdragets framtida existens och utformning.

Titel
Utvärdering av RUT-avdraget –effekter på företagens tillväxt och överlevnad

Serienummer
PM 2019:08

Diarienummer
2018/193

Ladda ner rapportenPDF