Publicerad 18 december 2019

Humankapitalets betydelse för stora kunskapsintensiva investeringar

Tillväxtanalys har analyserat humankapitalets betydelse vid stora kunskapsintensiva investeringar, SKI. Resultaten visar att stat, universitet och högskolor har en avgörande roll för SKI. Förutom näringspolitik är utbildnings- och forskningspolitiken helt central för att främja SKI.

Studien är en del i ett tvåårigt kunskapsprojekt som handlar om hur den offentliga sektorn kan stärka Sveriges innovations- och omställningsförmåga genom insatser som främjar SKI. Ett viktigt motiv för att studera SKI är en trend mot en tilltagande betydelse av investeringar i immateriella tillgångar i många OECD‑länder

SKI förutsätter en adekvat kompetensförsörjning

Studien visar på betydelsen av relativt långa och kostsamma högskoleutbildningar. Vi kan också se att de allra mest kunskapsintensiva företagen inom högteknologisk tillverkningsindustri och tjänsteproduktion är avhängiga möjligheten att kunna rekrytera personal med STEM-utbildning (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Denna rekrytering är dock starkt koncentrerad till några få, framförallt tekniska och naturvetenskapliga, högskoleutbildningar på avancerad nivå (magister/master) och forskarnivå.

De fem vanligaste utbildningarna i dessa företag är civilingenjörsutbildning inom teknisk fysik, maskinteknik, elektronik, datateknik och kemi. Det är även vanligt med forskarutbildning i dessa områden samt i datavetenskap och matematik. Dessutom visar studien att forskningsmiljöer kan vara viktiga för SKI och att SKI har en mycket utpräglad regional dimension. Humankapitaltillgångar påverkar hur SKI lokaliseras.

Vad kan offentliga sektorn göra för att främja av SKI?

Förutom näringspolitik är utbildnings- och forskningspolitiken helt central för att Sverige ska kunna attrahera och främja SKI. Policyutformning ska inte riktas mot kortsiktiga insatser och behöver ta hänsyn till hur olika regionala förutsättningar inverkar på SKI.