Investeringar i kunskapsbaserat kapital (immateriella tillgångar) förutses få en allt större betydelse i framtidens näringsliv och ekonomi. Denna utveckling placerar stora kunskapsintensiva investeringar (SKI) på agendan för framtiden näringspolitik men berör också politiken för utbildning, forskning och innovation. I den här delstudien undersöker vi humankapitalets betydelse för stora kunskapsintensiva investeringar. Studien utgår från Tillväxtanalys definition av SKI (PM2019:13) och två centrala frågeställningar: Vilken kunskap och kompetens efterfrågas vid SKI? Vilken betydelse regioners humankapitaltillgångar och andra relevanta faktorer har för den geografiska lokaliseringen av SKI?

Studien visar att SKI förutsätter en adekvat kompetensförsörjning. De mest kunskapsintensiva företagen inom högteknologisk tillverkningsindustri och tjänsteproduktion behöver kunna rekrytera personal med så kallad STEM-utbildning (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Det handlar främst om teknisk och naturvetenskaplig högskoleutbildning på avancerad nivå (magister/master) och på forskarnivå. De fem vanligaste utbildningarna i de undersökta företagen är civilingenjörsutbildning inom teknisk fysik, maskinteknik, elektronik, datateknik och kemi. Det är också vanligt med forskarutbildning i något av dessa områden, i datavetenskap eller matematik.

Studien visar att forskningsmiljöer kan vara viktiga för SKI och att SKI har en utpräglad regional dimension. Det innebär att humankapitaltillgångar har betydelse för SKI-etableringars lokalisering. Slutsatsen är att förutom näringspolitik är utbildnings- och forskningspolitiken avgörande för att Sverige ska kunna attrahera och främja SKI i framtiden. Studien understryker att policyutformning inte ska riktas mot kortsiktiga insatser.