Publicerad 21 januari 2020

Sveriges exportfrämjande jämfört med andra länder i Europa

I den här studien jämför vi Sveriges statliga exportfrämjande riktat mot små och medelstora företag med främjandet i Danmark, Finland, Norge, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader i ländernas exportfrämjande. Alla länder har en inriktning på selektiva stöd till enskilda företag, förutom Tyskland där tonvikten läggs på att förbättra de övergripande villkoren för handel med utländska marknader. Lärdomar kan dras från de effektutvärderingar som genomförts i samtliga länder.

Sveriges exportfrämjande jämfört med andra länder

Skillnader och likheter i organisering av exportfrämjandet

Det finns både likheter och skillnader i hur exportfrämjandet är organiserat i jämförelseländerna. Sverige och flera jämförelseländer har lanserat nationella exportstrategier. Alla länder har ett antal aktörer som är centrala i exportfrämjandet, men antalet varierar mellan länderna.

Sverige har fler exportfrämjandeaktörer än de övriga jämförelseländerna. Sverige är också det enda landet med en offentlig-privat organisation som den mest centrala aktören (Business Sweden).

Offentlig-privata organisationer finns även i Norge och Nederländerna, men där i mindre centrala roller. I de övriga jämförelseländerna är den mest centrala aktören i exportfrämjandet en helstatlig aktör.

Tyskland och Nederländerna använder privata aktörer för att genomföra vissa delar av statens exportfrämjande, vilket inte är lika förekommande i de övriga länderna.

Samverkansinsatser sker i flera jämförelseländer

2015 introducerade Sverige samordningsnätverket Team Sweden och regionala exportcentra, som är en insats för att stärka samverkan mellan exportfrämjandeaktörerna på regional nivå. Finland och Norge har också introducerat samordningsnätverk och Finland och Nederländerna har liknande regionala samverkansinsatser som Sverige.

I Danmark och Nederländerna sker det en aktiv samverkan mellan staten, akademin och näringslivet gällande exportfrämjandet. Representanter ingår i arbetsgrupper med uppdrag att bland annat styra och koordinera det statliga exportfrämjandet. I Sverige och de övriga jämförelseländerna har inte näringslivet en lika aktiv roll i utformningen av exportfrämjandet.

Det finns likheter och skillnader i produkt- och tjänsteutbudet

Digitala verktyg och plattformar som samlar information om exportfrämjandet har blivit vanligare i samtliga länder. Alla länder erbjuder någon form av grundläggande exportteknisk rådgivning, antingen via fysiska möten eller genom digitala kanaler.

Offentliga aktörer i Sverige, Norge, Danmark och Storbritannien erbjuder även fördjupad exportrådgivning. Svenska små och medelstora företag kan få fördjupad rådgivning avgiftsfritt, förutsatt att den sker på hemmaplan i Sverige. Rådgivning som erbjuds svenska företag på plats i utlandet i regel är avgiftsbelagd.

I Norge, Danmark och Storbritannien är den fördjupade rådgivningen avgiftsbelagd, men mindre företag kan få avgiften delvis subventionerad. I Finland, Nederländerna och Tyskland hänvisas företagen till den privata marknaden för fördjupad rådgivning.

Sverige, Danmark, Norge, Finland och Nederländerna erbjuder finansiella stöd eller subventioner via statliga aktörer för att främja små och medelstora företags export. Stödens inriktning och omfattning varierar mellan länderna.

Utvärderingar är viktiga för att utveckla främjandeinsatserna

Alla jämförelseländer har genomfört utvärderingar av sitt exportfrämjande. De flesta effektutvärderingar som har gjorts om det svenska exportfrämjandet har genomförts av exportfrämjandeaktörerna själva och endast ett fåtal har gjorts av externa aktörer.

Metoderna som använts varierar, men kvantitativa matchningsansatser är vanligt förekommande i flera av ländernas utvärderingar. En metod som har använts i både Norge och Storbritannien, men hittills inte i Sverige, är randomiserade kontrollstudier.

De flesta studierna visar att exportfrämjandet generellt sett ger positiva effekter. Studier från Nederländerna och Storbritannien har dock visat att det främst är företag som redan exporterar som påverkas positivt av vissa exportfrämjandeinsatser.