Publicerad 21 januari 2020

Sveriges exportfrämjande jämfört med andra länder i Europa

I den här studien jämför vi Sveriges statliga exportfrämjande riktat mot små och medelstora företag med främjandet i andra Europeiska länder. Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader i organiseringen av exportfrämjandet. Alla länder har en inriktning på selektiva stöd till enskilda företag, förutom Tyskland där tonvikten läggs på att förbättra de övergripande villkoren för handel med utländska marknader. Lärdomar kan dras från de effektutvärderingar som genomförts i samtliga länder.

De mindre företagens export – utvecklingsmöjlighet för Sverige

Sverige är en liten öppen ekonomi med stort exportberoende. Historiskt sett har exporten dominerats av stora företag. En av de främsta utvecklingsmöjligheterna för att kunna stärka Sveriges export är att öka exporten hos små och medelstora företag.

Samtidigt finns flera barriärer för mindre företag som vill ta sig ut på internationella marknader. För att motverka dessa barriärer och därmed undvika marknadsmisslyckanden genomför staten exportfrämjande insatser.

I den här omvärldsanalysen jämför vi Sveriges exportfrämjande med främjandet i andra Europeiska länder. Syftet är att bidra till bättre kunskap om hur exportfrämjandeinsatserna kan utvecklas och vilka effekter de kan ge. Fokus ligger på insatser riktade till små och medelstora företag. De länder vi tittar på är Sverige, Danmark, Finland, Norge, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.

Skillnader och likheter i organisering av exportfrämjandet

Sverige och flera av länderna har lanserat nationella exportstrategier. Alla länder har ett antal aktörer som är centrala i exportfrämjandet, men antalet varierar mellan länderna.

Sverige har fler exportfrämjandeaktörer än jämförelseländerna. Sverige är också det enda landet med en offentlig-privat organisation som den mest centrala aktören. I de övriga jämförelseländerna är den mest centrala aktören i exportfrämjandet en helstatlig aktör.

Tyskland och Nederländerna använder privata aktörer för att genomföra vissa delar av statens exportfrämjande, vilket inte är lika förekommande i de övriga länderna.

Samverkansinsatser i flera jämförelseländer

2015 introducerade Sverige samordningsnätverket Team Sweden och regionala exportcentra, som är en insats för att stärka samverkan mellan exportfrämjandeaktörerna på regional nivå. Finland och Norge har också introducerat samordningsnätverk och Finland och Nederländerna har liknande regionala samverkansinsatser som Sverige.

I Danmark och Nederländerna sker det en aktiv samverkan mellan staten, akademin och näringslivet gällande exportfrämjandet. Representanter ingår i arbetsgrupper med uppdrag att bland annat styra och koordinera det statliga exportfrämjandet. I Sverige och övriga länder har inte näringslivet en lika aktiv roll i utformningen av exportfrämjandet.

Digitala plattformar, fördjupad exportrådgivning och finansiella stöd

Digitala verktyg och plattformar som samlar information om exportfrämjandet har blivit vanligare i samtliga länder. Alla länder erbjuder någon form av grundläggande exportteknisk rådgivning, antingen via fysiska möten eller genom digitala kanaler.

Offentliga aktörer i Sverige, Norge, Danmark och Storbritannien erbjuder även fördjupad exportrådgivning. Det finns skillnader mellan länderna gällande om tjänsterna är avgiftsbelagda eller inte. I Finland, Nederländerna och Tyskland hänvisas företagen till den privata marknaden för fördjupad rådgivning.

Sverige, Danmark, Norge, Finland och Nederländerna erbjuder finansiella stöd eller subventioner via statliga aktörer för att främja små och medelstora företags export. Stödens inriktning och omfattning varierar mellan länderna.

Utvärderingar är viktiga för att utveckla främjandeinsatserna

Alla jämförelseländer har genomfört utvärderingar av sitt exportfrämjande. De flesta effektutvärderingar som har gjorts om det svenska exportfrämjandet har genomförts av exportfrämjandeaktörerna själva och endast ett fåtal har gjorts av externa aktörer.

Metoderna som använts varierar, men kvantitativa matchningsansatser är vanligt förekommande. En metod som har använts i både Norge och Storbritannien, men hittills inte i Sverige, är randomiserade kontrollstudier.

De flesta studierna visar att exportfrämjandet generellt sett ger positiva effekter. Studier från Nederländerna och Storbritannien har dock visat att det främst är företag som redan exporterar som påverkas positivt av vissa exportfrämjandeinsatser.