Porträtt av glad kvinna

Studieområde: Strukturomvandling

Nedläggningars och stora
neddragningars effekter på
branscher och yrkesroller – en analys utifrån geografi och kön

Andelen anställda i tillverkningsindustrin minskar medan andelen anställda i kunskapsintensiva tjänster ökar. Hur ser yrkes- och branschrörligheten ut hos de individer som förlorar jobbet vid större neddragningar? Den här studien visar att majoriteten får nya jobb, inte sällan i andra branscher. Fler kvinnor uppnår en högre yrkesstatus i samband med förändringen men omvandlingen tycks konservera löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Sedan 1980-talet har svensk ekonomi genomgått en dramatisk strukturomvandling till en mer ”tjänstefierad” ekonomi. Andelen högutbildade har stigit dramatiskt tack vare denna omvandling samtidigt som sysselsättningsgraden i den faktiska tillverkningen av produkter inom industrin har minskat. Genom en väl fungerande strukturomvandling kan lågproduktiva och lägre avlönade arbeten fasas ut över tid och mer produktiva och högre avlönade jobb kan tillåtas växa – en fördel både för individuella arbetstagare och för ekonomin i stort. I den här studien undersöker vi yrkes- och branschrörligheten hos de individer som förlorar jobbet vid större nedläggningar och neddragningar. Syftet är att belysa eventuella behov av regionalt anpassade stödinsatser och den hänsyn man bör ta till mäns och kvinnors rörelsemönster för att främja en mer jämställd arbetsmarknad.

Resultatet för studerad period, 2007–2010, visar att den del av den svenska arbetskraften som har blivit utsatt för nedläggningar och nedskärningar i genomsnitt klarar sig ganska bra på kort sikt (5 år). Majoriteten får ett nytt jobb snabbt och i den mån individerna får lägre inkomst så är inkomsttappet marginellt. De som tjänar mest innan arbetsplatsförändringen är också de som upplever störst negativa lönekonsekvenser i absoluta tal.

Studien pekar på de fördelar för såväl regioner som individer av att nya arbetsmöjligheter uppstår i relaterade branscher. Med andra ord, ju högre grad av relaterade branscher, desto mindre är omställningskostnaderna för både individerna och näringslivet eftersom individernas kompetenser har större sannolikhet att i någon grad kunna användas i den nya verksamheten.

Ur ett jämställdhetsperspektiv ser vi att kvinnor är överrepresenterade i gruppen med lägst lön. De är också underrepresenterade i gruppen som är på väg att ”ta sig ur” låginkomstgruppen på grund av, eller kanske tack vare, nedskärningar och nedläggningar. Dessa resultat håller även om man kontrollerar för en rad individuella och strukturella faktorer. Nedläggningar och personalneddragningar bidrar till att reproducera könsuppdelningen på arbetsmarknaden. I vissa fall förstärks till och med könsskillnaderna. Till exempel, kvinnor trängs ut från eller väljer att lämna arbeten inom tillverkningsindustrin i högre grad än männen. Motsvarande sker för män inom exempelvis vård- och omsorgssektorn.

Samtidigt ser vi att kvinnor i högre grad än män uppnår en högre yrkesstatus på sin nya arbetsplats. Sambandet gäller de som blir friställda från lågstatusyrken.

Nedläggningars och stora neddragningars effekter på branscher och yrkesroller – en analys utifrån geografi och kön

Serienummer: PM 2020:05

Diarienummer: 2020/60

Ladda ner rapporten
Poddavsnitt där rapporten diskuteras

En del av kunskapsprojektet:

test

NYHETSBREV

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få nyheter om Tillväxtanalys studier och seminarier. Fyll i ditt namn och din e-postadress i formuläret