Utvecklingen mot allt mer globala värdekedjor präglade av produktion utanför OECD, just-in-time leveranser och låga lagernivåer har pågått under flera årtionden. Det svenska näringslivet positionerar sig för att utföra avancerade tjänster medan produktionen som kan utföras av mindre kvalificerad arbetskraft flyttats utomlands. Uppskattningsvis en miljon svenska arbetstagare jobbar idag inom internationella leverantörskedjor och kedjorna har blivit en central komponent i landets konkurrenskraft. Samtidigt exponerar kedjorna näringslivet för hållbarhetsrelaterade risker i produktionen, däribland de fysiska klimatrelaterade riskerna. I den här studien ger vi en översiktsbild av det svenska näringslivets exponering mot dessa. Riskerna som omfattas av studien är vattenstress, översvämningar, extrema temperaturer, tropiska stormar och terrängbrand. Frågor vi undersöker är: Hur stor är näringslivets exponering mot klimatrelaterade fysiska risker i leverantörskedjan? Hur är den fördelad mellan Sveriges branscher?

Med några undantag kan vi säga att de anläggningar som svenska företag äger själva i genomsnitt är lindrigt exponerade mot alla risktyper. Det beror inte främst på att anläggningarna befinner sig på platser med liten risk utan att man lägger rätt typ av anläggning på rätt plats.Ser vi till var i världen svenska företag har sina inkomster så är köldvågor den typ av risk som svenska branscher är mest exponerade mot. Svenska storföretag framstår i våra beräkningar som lite mer exponerade mot klimatrelaterade risker än storföretag i våra europeiska grannländer, särskilt när det kommer till vattenstress och värmeböljor. Detta resultat drivs alltså av att de svenska storföretagen har större inkomster från fler och mer exponerade länder än sina europeiska motsvarigheter.

Våra resultat visar att utvecklingsländer står för en oproportionerligt stor del av det svenska näringslivets exponering mot klimatrelaterade fysiska risker. Eftersom dessa ekonomier ofta står för de enklaste och lägst prissatta delarna av leverantörskedjorna så kan deras betydelse för leverantörskedjorna underskattas. En kedja är dock inte starkare än sin svagaste länk. Nationella, europeiska och FN-initierade insatser som syftar till att stärka utvecklingsländers krisberedskap och klimatanpassning är därför av ekonomiskt värde även för det svenska näringslivet.