Man i varselkläder och hjälm som går framåt i fabriksmiljö

Studieområde: Strukturomvandling

Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar

Statens roll i samband med omställning har successivt förändrats i Sverige. Den här studien visar att svensk omställningspolitik är unik i en internationell jämförelse med ett tydligt fokus på stöd för uppsagda. Staten har en kompletterande och understödjande roll i relation till arbetsmarknadens parter. Förändrad politik i EU kan komma att påverka statens roll.

Statens roll i samband med stora nedläggningar och neddragningar har förändrats de senaste femtio åren. Vilken roll staten ska ta i framtiden är inte självklart. Syftet med denna studie är att belysa: Hur har statens roll i samband med omställning förändrats över tid? Hur hanteras omställning i andra europeiska länder? Hur det svenska omställningssystemet kan anpassas till nya utmaningar som globalisering, ny teknologi och klimatförändringar?

Statens roll i samband med omställning har successivt omvandlats i Sverige. Utvecklingen har gått mot en allt mer understödjande och kompletterande till de omställningsåtgärder som finansieras och organiseras av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtal har arbetsmarknadens parter skapat självständiga trygghetsråd som erbjuder olika former av stöd till anställda som förlorat jobbet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utformats med hänsyn till parternas omställningsavtal, samtidigt som parterna har uppmanats av staten att skapa överenskommelser inom nya områden som inte täckts av parternas avtal.

En internationell jämförelse visar att svensk omställningspolitik är unik. Inget annat land har en omställningspolitik med ett lika tydligt fokus på att erbjuda stöd till uppsagda för att komma till en ny sysselsättning. Arbetsmarknadens parters betydande roll i Sverige ter sig unikt i jämförelse. Statens åtgärder för att understödja företagens anpassning och stötta uppsagda att hitta nytt arbete skiljer sig åt mellan de länder vi jämfört. Andra länder använder åtgärder som inte varit så vanliga i Sverige såsom lönesänkningar, tidigarelagd pensionering och korttidsarbete. I vissa länder är statens insatser för att hantera konsekvenser av företagens nedskärningar mycket begränsade. Det finns också länder där statens insatser framförallt är inriktade mot att bevara existerande industristrukturer. I flera länder pågår dock, liksom i Sverige, en process mot ökad decentralisering av omställningspolitiken och en ökad involvering av arbetsmarknadens parter.

EU-länder har möjlighet att söka stöd till uppsagda från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF). Villkoren för stöden håller nu på att ändras. Under den kommande budgetperioden 2021–2027 kommer det troligtvis krävas att länderna kan visa att en neddragning eller nedläggning orsakats av globalisering, införande av ny teknologi, såsom automatisering eller digitalisering eller omställning till ett fossilfritt samhälle. Vår analys visar att det finns flera svårigheter förknippade med att urskilja orsakerna till ett företags beslut att säga upp medarbetare eller lägga ned en verksamhet. Orsakssambanden är ofta komplexa och det förekommer att flera faktorer samverkar. Att fördela statliga medel till uppsagda utifrån orsaker som definierats på förhand kan därför anses vara vanskligt. I vissa fall borde dock staten kunna urskilja att det är lämpligt att ansöka om medel från EGF. En möjlig linje skulle vara att Sverige endast söka medel från EGF om en nedläggning eller neddragning kan anses vara en direkt följd av EU:s politik.

Baserat på vår analys är vår slutsats att det svenska omställningssystemet fungerar relativt bra. Det finns ingen uppenbar anledning att ändra den nuvarande modellen där en stor del av omställningsinsatserna arrangeras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Staten bör fortsätta att understödja samverkan mellan parterna inom områden där åtgärder saknas eller där arbetsmarknadens parter ännu inte skapat partsgemensamma lösningar. Det kan till exempel röra sig om insatser i branscher eller sektorer där arbetsmarknadens parter inte har träffat omställningsavtal. Den svenska regeringen bör även överväga möjligheten att medverka till stöd från EGF under vissa förutsättningar, till exempel i samband med nedläggningar och större neddragningar som är tydligt associerade med EU-kommissionens beslut när det gäller handel, ekonomiska sanktioner och klimatomställning. En annan fråga för politiker att ta ställning till i framtiden är hur statens insatser i samband med omställning ska organiseras. I nuläget är statens ansvar för åtgärder i samband med omställning utspritt på flera myndigheter.

Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar

Serienummer: PM 2020:11

Diarienummer: 2020/060

Ladda ner rapport Pdf, 1.6 MB.

En del av kunskapsprojektet:

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev