Publicerad 22 maj 2020

Rustade för framtiden? Kartläggning av studenters digitala kompetens

För att företagen ska klara den digitala strukturomvandlingen behöver de medarbetare med digital kompetens som matchar företagens behov. I den här studien kartlägger vi vilken kompetens studenterna får vid 206 utbildningar på universitet, högskola och yrkeshögskola. Den sammantagna bilden visar att utbildningarna bidrar mer till kompletterande kompetenser och mindre till allmän IT-kunskap.

Introduktion

Digitaliseringsrådet slår fast att det behövs en anpassning av utbildningssystemet för att säkra framtida konkurrenskraft. Hur innehållet i högre utbildning ska moderniseras för att bättre svara mot företagens behov av digital kompetens är däremot mer oklart. Det finns ett behov av ytterligare analyser. I den här studien belyser vi vilken digital kompetens kursdeltagarna får med sig efter att de har avslutat utbildningarna.

Vi har kartlagt tre typer av digital kompetens: Allmän IT-kunskap, IT-specialistkompetens för att utveckla och anpassa ny teknik och slutligen icke-teknisk kompetens. Den icke-tekniska kompetensen kompletterar den tekniska specialistkompetensen för att få utväxling på investeringar i ny teknik och att människa och maskin kan jobba ihop.

De frågor vi söker svar på är: Hur lyfts digital kompetens fram i kursplaner och kursinnehåll i dessa utbildningar? I vilken utsträckning tas olika typer av digital kompetens upp i kursplanerna? Studien har genomförts med hjälp av textanalys och fallstudier.

Större utbud av utbildningar inom kompletterande kompetenser

Textanalysen av kursplanerna visar att 59 procent av det totala antalet träffar rymmer sökord kopplade till kompletterande kompetenser. 29 procent kopplar till IT-specialister och 12 procent till Allmän IT-kunskap. Nyckelord som är vanligt förekommande i kursplanerna är ”programmering”, ”matematik” och ”kommunikation/kommunicera”, dessa ord genererar störst träffar i undersökningen. De två sista nyckelorden är kopplade till kompletterande kompetenser, medan det första kopplar till IT-specialistkompetens. Vi kan samtidigt se att ord som ”maskininlärning”, ”e-handel” och även ”AI” får förhållandevis få träffar. Detta gäller för samtliga kursbeskrivningar.

Teknikutveckling gör det svårt att hänga med

Den höga takten i teknikutvecklingen gör att företagens kompetensbehov förändras så snabbt att både universitet och högskolor samt yrkeshögskolan har svårt att hänga med.

Teori och djupare förståelse på universiteten – tydligare näringslivskoppling på yrkeshögskolan

När det gäller fokus på tillämpning så är den – föga förvånande – betydligt tydligare inom yrkeshögskolan. Universiteten betonar i högre grad teori och djupare förståelse för ett sakområde. Kopplingen mellan utbildningens innehåll och näringslivets efterfrågan är tydligare inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan samverkar i högre grad med näringslivet, exempelvis i utvecklingen av kurser. Här består utbildningarna av en fjärdedel praktik. Det finns exempel på AI-utbildningar som nämns i materialet men de är ännu få.

Digital spetskompetens framhålls i digitaliseringsstrategi

I regeringens digitaliseringsstrategi anges att tillgången på digital spetskompetens behöver utvecklas för att bättre matcha näringslivets behov . Logiken har stöd i OECD:s genomlysning av digitaliseringen i Sverige som visar att tillgången på examinerade IT-specialister ligger under OECD-genomsnittet.

Kartlagda utbildningar bidrar mer till kompletterande kompetenser och mindre till IT-kunskap

Tillväxtanalys har i en nyligen publicerad studie visat att näringslivet i framtiden förväntas behöva en mix av olika digitala kompetenser, där behovet att generell digital kompetens är störst . Den här studien visar att de utbildningar som vi har kartlagt framförallt bidrar med det vi kallar kompletterande kompetenser och endast i mindre grad bidrar med allmän IT-kunskap.