Arbetspendlingen mellan svenska kommuner har ökat dramatiskt de senaste decennierna. Idag pendlar mer än var tredje sysselsatt till ett arbete utanför bostadskommunen. I denna studie belyser vi följande frågor:

• Vilka är drivkrafterna för pendling från mindre till större kommuner?
• Hur påverkar denna form av pendling löner och produktivitet?
• Hur bidrar pendlingen till att sprida städers produktivitetsfördelar till omgivande mindre orter och landsbygd?

Vi har analyserat inpendling till fem kategorier av urbana kommuner – Stockholms, Göteborgs och Malmö kommun samt två grupper av kommuner som vi klassificerat som medelstora respektive små urbana kommuner. Runt dessa fem typer av urbana kommuner har vi identifierat ett pendlingsomland bestående av mindre kommuner lokaliserade inom 80 minuters restid från respektive centrum.

Det sammanfattande resultatet av vår studie är att:

• Andelen sysselsatta som pendlar in till en urban kommun ökar med inpendlingskommunens storlek och minskar med stigande avstånd.
• Kvinnor har lägre sannolikhet att börja pendla än män och familjeförhållanden begränsar kvinnors pendling mer än mäns.
• Pendlingsbenägenheten stiger med individens utbildningsnivå och erfarenhet från arbete inom ett högkvalificerat yrke.
• Effekten på lön av att börja pendla stiger med storleken på inpendlingskommunen.
• Omfattningen av pendling från mer perifert lokaliserade kommuner in till urbana centra är förhållandevis låg men denna form av pendling ger den högsta lönepremien.
• Via arbetspendlingen sprids stadens produktivitetsfördelar till pendlarna och bidrar i förlängningen till ökad skattebas och stärkt köpkraft i pendlarnas hemkommuner.
• För inpendlingskommunerna innebär inflödet av arbetskraft och kompetens att företagen får lättare att rekrytera personal med rätt kvalifikationer.
• På nationell nivå leder pendling från mindre till större orter till potentiella produktivitetsvinster. Bland annat som ett resultat av ökad kvalitet i matchning, bättre förutsättningar för kunskapsspridning och lärande samt delning av viktiga infrastrukturresurser i urbana miljöer.