Kvinnor som samarbetar vid bord

Studieområde: Infrastruktur & kompetensförsörjning

Vad vet vi om personalutbildningars effekter på företag och individer?

I denna studie fokuserar vi på personalutbildningens betydelse för kompetensutvecklingen på arbetsplatsen. Studien bidrar med praktiska riktlinjer för hur man ska genomföra trovärdiga effektutvärderingar av personalutbildning, något som kan vara ett viktigt steg för att motivera och utforma en mer aktiv politik inom personalutbildning.

Det är allmänt accepterat att en stor del av vårt humankapital skapas i vuxen ålder. Det sker till exempel genom lärande på jobbet eller mer formaliserade personalutbildningar. Sådana inslag kan göra att individer med likvärdiga formella utbildningsbakgrunder hamnar i arbetslivskarriärer med stora olikheter ifråga om lönenivå, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det råder en relativ samsyn kring att arbetsmarknaden skulle kunna effektiviseras om arbetsgivare stimuleras att i större utsträckning erbjuda anställda personalutbildning.

Nationalekonomisk forskning om personalutbildning har brottats med flera metodologiska svårigheter under lång tid. Dessa brister kan sammanfattas i två huvudpunkter:

  • Bristande kunskaper om i vilken utsträckning subventioner av personalutbildning orsakar dödviktskostnader (att man subventionerar utbildning som ändå skulle genomföras).
  • Bristande kunskaper om de direkta ekonomiska effekterna av personalutbildning. Orsaken till detta är att bristen på randomiserade fältexperiment tvingat akademiker och politiker att lita till estimat som till största delen är baserade på metoder med osäker trovärdighet.

Okunskapen om dödviktskostnader och personalutbildningens effekter på verksamheter och individer, utgör svåra hinder för en effektiv politik inom området. Av dessa skäl är också politiska åtgärder med detta syfte sällsynta i Sverige.

I vår studie presenterar vi en kritisk undersökning av de metoder som använts i tidigare studier som utvärderat personalutbildning. De mest trovärdiga utvärderingsresultaten får man fram via randomiserade fältexperiment, men det är en relativt dyr form av effektutvärdering.

Resultaten tyder på att man kan hitta andra mer kostnadseffektiva vägar att genomföra trovärdiga effektutvärderingar av personalutbildning., Möjligheten att relativt enkelt göra trovärdiga utvärderingar kan i sin tur bidra till att motivera och utforma en mer aktiv politik inom personalutbildning. Till exempel kan en hög avkastning indikera ett underutbud av utbildning för anställda, och utgöra en motivering för offentliga stödinsatser.

Som ett resulatat av studien kommer vi att testa föreslagna metodjusteringar i en effektutvärdering som genomförs i en kommande studie. Om resultaten faller väl ut kan det vara relevant att ta fram ett konkret policyförslag som delvis baseras på vad som rekommenderats i tidigare utredningar (se till exempel Tillväxtanalys 2020, SOU 2020:30). Dessa framhåller vikten av en relativt generös offentlig finansiering, företrädesvis inom ramen för specifika och riktade program som etableras i ett samspel mellan flera aktörer.

Vad vet vi om personalutbildningars effekter på företag och individer?

Serienummer: PM 2020:22

Diarienummer: 2020/111

Ladda ner rapporten

En del av kunskapsprojektet:

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev