Offentlig sektor är på olika sätt involverad i aktiviteter som syftar till att främja investeringar i kunskapsintensiv verksamhet. Medverkande aktörer, deras uppdrag, samarbeten, verktyg och styrande regelverk kan sammantaget kallas för ett investeringsfrämjande system. Hur väl ett sådant system fungerar har betydelse för stora kunskapsintensiva investeringar (SKI) som denna studie handlar om. Från mottagarsidans (värdekonomins) perspektiv ger sådana investeringar, i varierande grad, upphov till ett antal intressanta direkta och indirekta effekter, så som:

• nya jobb
• skatte- och exportintäkter
• kunskapsspridning till andra företag
• ökat entreprenörskap genom avknoppningar till nya företag

SKI är betydelsefulla för ekonomisk utveckling och tillväxt. Därför är stater, regioner och kommuner världen över involverade i främjandeaktiviteter, inriktade mot att både ta del av själva investeringarna och att ta tillvara och maximera deras spridningseffekter.

Syfte med studien är att identifiera förutsättningar för, och ge förslag på åtgärder som kan leda till, ett effektivare främjandesystem för stora kunskapsintensiva investeringar. För att göra det har vi undersökt:

• hur investeringsprocesser kan se ut i praktiken
• vilka aktörer som involveras
• aktörernas roller och hur de samverkar
• aktörernas uppfattning om attraktionsfaktorer, eventuella investeringshinder och förbättringsförslag

Studie omfattar fyra fallstudier av stora kunskapsintensiva investeringar:

• Northvolts nyetablering i Skellefteå. Det är en investering på cirka 30–35 miljarder kronor i en ny batterifabrik.
• Lalandias nyetablering i Motala. Det är Sveriges hittills största utländska direktinvestering i besöksnäringen och består av ett upplevelsecentrum för vattenaktiviteter, sport, mat och boende. Investeringen beräknas uppgå till cirka 1,3 miljarder kronor.
• Valnevas expansionsinvestering i Stockholm. Det är en expansionsinvestering av ett globalt biotechföretag som utvecklar och kommersialiserar vaccin.
• HCL Technologies förvärv av Volvo IT i Göteborg. Ett företagsförvärv där ett indiskt teknikföretag 2015 förvärvade delar av Volvo IT i Göteborg för 900 miljoner kronor och samtidigt ingick i ett partnerskap om andra delar i verksamheten (”outsourcing”).

De studerade fallen ger underlag för följande reflektioner och förslag på tänkbara policyåtgärder:

Öka kunskapen om det lokala främjandets organisering

• Undersök variationen samt för- och nackdelarna med olika organisationsformer och arbetssätt i en studie om kommunal näringslivsverksamhet i Sverige.

Från lokala/regionala erfarenheter till en nationell resurs

• Förenkla och främja att erfarenheter som ackumulerats lokalt och regionalt inte låses in geografiskt eller organisatoriskt utan i stället blir mer av en nationell resurs.
  

Förtydliga rollerna

• Tydliggör roller för respektive aktör i systemet.
• Undersök om gruppen offentliga aktörer som idag har ett formellt uppdrag att arbeta investeringsfrämjande behöver förändras samt om deras uppdragsbeskrivningar kan behöva justeras.

Stärkt regionalt samspel

• Förbättra förutsättningarna för regionerna att arbeta långsiktigt med investeringsfrämjande insatser.
• Förbättra Business Swedens möjligheter att arbeta regionalt genom att avsätta mer resurser till koordination, samverkan och kompetenshöjande insatser i det regionala investeringsfrämjandet.
• Bistå kommuner i ”skarpa” lägen, det vill säga i slutfasen av en investeringsprocess.

En struktur för att hantera särskilt stora/strategiska investeringar

• Utred möjligheten att klassa en SKI som särskilt strategisk.
• Utse särskilda samordnare för sådana SKI. ”En-dörr-in-principen” när det gäller kontakter med statliga myndigheter och andra berörda aktörer.