Vilken kunskap har egentligen svenska företag om risker och riskhantering kopplade till fysiska klimatrisker i sina leverantörskedjor? Mycket begränsad var svaret vi fick i vår enkätstudie. Kunskapen är betydligt större om andra typer av hållbarhetsrisker.

En bortglömd fråga?

Liksom flera andra har vår enkätstudie brottats med låg svarsfrekvens. Det stora bortfallet gör att vi inte kan generalisera resultaten. Utifrån de svar vi har fått kan vi dock konstatera att det finns förbättringspotential när det gäller kunskapsnivån. En analys av det stora bortfallet är att många av företagen avstod från att svara på grund av att de saknar tillräcklig information om hur företaget arbetar med de fysiska klimatriskerna.

Riskhanteringen sker utifrån andra motiv

Vår enkätstudie visar att många företag, dock långt ifrån alla, genomför åtgärder för att minska sårbarheten för störningar i leverantörskedjorna. Det vi kan konstatera är att de görs utifrån andra motiv än de som är kopplade till fysiska klimatrisker som exempelvis översvämningar och torka.

Ambitionshöjning på agendan

Företagens medvetenhet om vikten av riskhantering kopplade till fysiska klimatrisker visar sig i deras svar om en vilja att utveckla sin förmåga de kommande åren. När det gäller kontrollen över leverantörskedjorna bedömer hälften av företagen att de kommer att ha betydligt bättre kunskap om leverantörernas lokalisering av fabriker och logistik om tio år.

Två områden där staten kan behöva agera

Det finns två områden där staten troligen skulle kunna ha en större roll för utvecklingen av ett näringsliv som är mindre sårbart för fysiska klimatrelaterade händelser. Det ena rör tillgången till tillförlitlig information från leverantörer, inte minst i utvecklingsländer. Utvecklingsländerna står nämligen för en oproportionerligt stor del av det svenska näringslivets exponering mot klimatrelaterade fysiska risker. Det andra är resursbristen bland mindre företag. Små företag är en inhomogen grupp med betydande variation i exponering mot fysiska risker.