Under coronapandemins första skede fick många företag problem med försörjningen av insatsvaror från andra länder. Det ledde till minskad produktionen under en kortare eller längre tid. Neddragningarna började i mars 2020 och var som störst mellan april och juli enligt statistiken över antalet korttidspermitterade personer. Utöver störningar i leveranskedjorna drabbades många branscher av ett kraftigt fall i efterfrågan. Det gällde särskilt i branscher som är beroende av att människor kan resa och mötas utan några restriktioner.

Syftet med enkätstudien var att öka kunskapen om dels företagens upplevda leveranstörningar under pandemins första år, dels företagens vidtagna och planerade åtgärder för att minska sårbarheten i framtiden. Vi ville också öka kunskapen om hur företagen ser på statens roll när det gäller att minska företagets sårbarhet för framtida störningar i internationella handelsflöden.

Frågorna som företagen fick besvara var:

• Använder ert företag sig av utländska leverantörer av varor/tjänster?
• Från vilka regioner kommer era viktigaste leverantörer?
• Vilka svårigheter med leveranser från utlandet har ert företag upplevt på grund av Covid-19 pandemin?
• Upplever ni fortfarande leveransstörningar från utlandet?
• Sedan Covid-19 pandemins utbrott, vilka åtgärder har ert företag vidtagit eller planerar att vidta för att minska sårbarheten för framtida störningar i det internationella handelsflödet av varor/tjänster?
• Ge gärna exempel på vad ni tycker staten kan göra för att minska företagets sårbarhet för framtida störningar i internationella handelsflöden.

I november 2020 när enkätundersökningen genomfördes svarade 69,5 procent av företagen som använder utländska leverantörer att de hade haft leveranstörningar under någon period av pandemin. Av dessa uppgav:

• 30,6 procent att störningarna var tillfälliga
• 62,6 procent att de hade fortsatt vissa problem
• 6,8 procent att de hade fortsatt stora problem

De vanligast upplevda problemen var längre leveranstider, brist på insatsvaror, högre priser samt hinder för personalens rörlighet. Vissa branscher uppgav att de hade fått acceptera lägre kvalitet på grund av bristsituationen på världsmarknaden. Det gällde särskilt i sjukvården under pandemins första fas.

Åtgärder för att minska sårbarheten

De åtgärder som företagen främst lyfte fram var att öka lagerhållningen, sprida inköpen över fler leverantörer och länder och att öka inköpen i Sverige och EU/EFTA-området. Bara en liten andel av företagen uppgav att de planerar att flytta hem produktion till Sverige för att öka leveranssäkerheten.

Statens roll

På fritextfrågan om vad företagen tycker att staten kan göra för att minska företagets sårbarhet för framtida störningar i internationella handelsflöden framkom bland annat:

• att statens viktigaste roll är att hålla marknaderna öppna och att främja frihandel
• att staten i högre grad bör samordna krisåtgärderna inom EU och att den inre marknaden bör hållas öppen
• att staten bör öka sin krisberedskap
• att staten ska köpa svenskt och uppmuntra inhemsk produktion
• att staten ska ger mer stöd i kristider och att stöden omgärdas av mindre byråkrati och betalas ut snabbare
• att staten ska fokusera på långsiktiga åtgärder för att stärka näringslivet och öka flexibiliteten på arbetsmarknaden i syfte att minska behovet av krisåtgärder
• att staten har hanterat krisen otillfredsställande
• att staten inte kan göra så mycket åt riskerna i den internationella handeln