b

Studieområde: Strukturomvandling

Metod och data för att mäta skill relatedness mellan branscher baserat på svenska data

Vi har tagit fram ett index för att visa hur arbetskraften rör sig mellan branscher och industrier. Indexet har beräknats utifrån data som omfattar samtliga sysselsatta individer i Sverige. Ett högt indexvärde innebär att det finns en relativt stor rörlighet av arbetare mellan två branscher, vilket tyder på att det finns överlapp i de färdigheter och kunskaper som branscherna använder.

I spalten till höger finns följande för nedladdning:

  • Rapport som beskriver metoden samt innehållet i data i detalj
  • Matriser med indexet i Stata-format (.dta)
  • Matriser med indexet i text-format (.csv)
  • En snabbguide som underlättar tolkning av matriserna
  • Stata-kod som användes för att ta fram matriserna utifrån registerdata
  • Stata-kod som skapar Excel-blad med de starkaste relationerna för en eller flera utvalda branscher

Vänligen referera till rapporten vid användning av indexet i en ev. publikation.

Begreppet relatedness syftar på att olika ekonomiska aktiviteter – branscher eller teknikområden – på ett eller annat sätt är besläktade med varandra. Under de senaste åren har empiriska studier av relatedness vuxit fram som ett hett forskningsämne inom samhällsvetenskap. Relatedness har blivit särskilt populärt inom ekonomisk geografi, när man försöker förklara varför regioner specialiserar sig på vissa ekonomiska aktiviteter och hur regionernas näringsstrukturer utvecklas över tid.

Syftet med studien är att tillgängliggöra data som kan användas av beslutsfattare, forskare, studenter, företag och branschorganisationer. Informationen kan användas för att förstå olika aspekter av ekonomin, såsom arbetsmarknad och regional utveckling.

Här följer några exempel på frågeställningar som kan studeras med hjälp av data om skill relatedness:

  • Om arbetare inom en viss bransch sägs upp, inom vilka andra branscher är det troligt att de har bäst möjligheter att hitta nya jobb?
  • Identifiera kompetensknippen, det vill säga grupper av branscher inom exempelvis en region, som har stark arbetarrörlighet sinsemellan.
  • Vilka branscher bör en region satsa på att utveckla, givet dess befintliga kunskapsbas?
  • Vilken region har mest gynnsamt humankapitalunderlag för att utveckla en viss bransch?
  • Om ett företag vill rekrytera ny personal, inom vilka andra branscher har det störst chans att hitta kvalificerade personer?

Det finns utan tvekan en mycket stark koppling mellan flöden av arbetare mellan två branscher och överlapp i det humankapital som branscherna använder – skill relatedness. Men arbetarflödena drivs även av andra faktorer än skills (färdigheter). Ett sådant exempel är den geografiska kopplingen mellan två branscher.

En annan begränsning är att SNI-koderna inte alltid fångar upp den bransch man är intresserad av. Två sådana exempel är fintech och life science. Båda branscherna är av intresse för näringspolitiken, men de har inga egna SNI-koder.

Publicerad:

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev