I syfte att öka förståelsen för Sveriges produktivitetsutveckling och vad som driver den har vi studerat:

• Sveriges produktivitetsutveckling jämfört med andra länder
• drivkrafterna bakom produktivitetsutvecklingen och hur dessa har förändrats över tid

Sveriges utveckling jämförs, i huvudsak, med Danmark, Finland, Storbritannien, Tyskland och USA. Utöver detta presenteras en kort litteraturöversikt av hur produktivitet kan mätas.

Studien visar att:

• Sveriges produktivitet är mer konjunkturkänslig än andra länders
  Tillväxten i total faktorproduktivitet (TFP)* för hela näringslivet speglar i stort sett utvecklingen i BNP per arbetad timme. Det innebär att vi ser en stark ökning för Sveriges TFP under perioderna 1995–2006 och 2010–2016 jämfört med övriga länder. Däremot konstaterar vi att minskningen under den globala finanskrisen 2007–2009 blev större i Sverige än i övriga länder.
• Det finns skillnader i produktivitetstillväxt mellan sektorer
  Tillverkningsindustrin har en högre genomsnittlig tillväxt i TFP än näringslivet i stort. Det gäller både före och efter finanskrisen. Samtidigt är den negativa utvecklingen i TFP under finanskrisen större i tillverkningsindustrin än i näringslivet totalt sett. Den stora minskningen har sannolikt att göra med att sektorn är exportberoende och därmed hårt drabbad av den internationella lågkonjunkturen under dessa år. Samtidigt ser vi att kapitalets bidrag ökar, vilket minskar TFP de givna åren. Å andra sidan innebär detta också en högre kapacitet när efterfrågan är tillbaka, vilket avspeglas i en snabb utveckling åren efter.
• Immateriella tillgångar blir allt viktigare
  Materiellt kapital såsom maskiner och inventarier bidrog till en stor del av utvecklingen i arbetsproduktivitet för Sverige och flera andra länder under perioden 1995–2006. Relativt materiellt kapital har dock det immateriella blivit allt viktigare i Sverige. Exempel på
  immateriellt kapital är patent, databaser, personalutbildningar och design. Att immateriellt kapital blivit viktigare ser vi genom att bidraget från ekonomiska kompetenser (till exempel varumärken och reklam) och databaser blivit större. Samtidigt har det materiella kapitalets bidrag minskat i betydelse. Minskat bidrag från materiellt kapital ser vi i samtliga länder men ökat bidrag från ekonomiska kompetenser och databaser ser vi främst i Sverige.

* Med total faktorproduktivitet (TFP) avses hur mycket mer vi kan producera efter att både förändring i arbetskraften och kapitalet beaktas.