Tillväxtanalys har studerat konsekvenserna av elektrifiering och europeisering av elmarknaden utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Statliga stöd utifrån ett helhetsperspektiv

Rapporten belyser också samhällsekonomiska motiv för att stödja utvecklingen av hela eller delar av den elintensiva verksamheten. Studiens analytiska ramverk används för att diskutera olika typer av statliga stöd utifrån ett helhetsperspektiv, ett så kallat allmänt jämviktsperspektiv. Vi använder också ramverket för att närmare studera energiskatteundantaget för större datorhallar som infördes 2017. Detta för att bättre förstå spridningseffekter av nyetableringar och användbarheten av begreppet ”konkurrenskraft” utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Våra slutsatser

• Elektrifieringen av industri och transporter, förändrad elproduktionsmix samt en europeisering av elmarknaden kommer sammantaget att leda till högre elpris. Förändrad produktionsmix kommer sannolikt även att leda till ett mer volatilt elpris.
• Våra ekonometriska analyser visar att effekterna av ökande elpriser på elintensiv industri är relativt stora, under antagandet att kostnadsökningen inte kan övervältras. Vi finner exempelvis negativa effekter på sysselsättning, investeringar och produktion. Detta särskilt i skogs- och gruvindustri medan kemisk- och stålindustri klarar sig någorlunda väl. Analysen tar dock inte hänsyn till att delar av skogsindustrin har en betydande egen elproduktion.
• Ökad andel icke-planerbar kraftproduktion i kombination med ökad elefterfrågan ökar risken för leveransstörningar i form av strömavbrott. Kostnaderna för detta kan bli stora beroende på vilken typ av ekonomisk verksamhet det gäller. För elintensiv industri är en tillförlitlig elförsörjning central eftersom avbrottskostnader kan vara betydande.
• Vi simulerar konsekvenser för hela den svenska ekonomin av ökad elefterfrågan med en beräkningsbar allmän jämviktsmodell där vi bland annat kan studera antaganden om övervältring på exportmarknader. När övervältning är möjligt blir konsekvenserna av den ökade elefterfrågan mildare för elintensiv industri, inte minst gruvindustrin. Sverige står för mer än 90 procent av EU:s totala järnmalmsproduktion.
• Sammantaget innebär europeiseringen av elmarknaden och elektrifiering av samhällsbärande sektorer i Sverige en strukturomvandling på längre sikt. Strukturomvandlingen innebär att elproduktionen expanderar och att elintensiv industri krymper på grund av förlorad konkurrenskraft.

Våra rekommendationer

• Stöd till marknadsaktörer kan motiveras när marknadsmekanismen inte fungerar på ett effektivt sätt. Sammantaget finner vi dock att fokus bör vara på stöd via brett utformade FoU-satsningar snarare än riktade skattesänkningar mot specifika verksamheter som exempelvis datahallar. Ett borttagande av energiskatten på el oavsett användningsområde kan av detta skäl vara motiverat.
• Att vidareförädla el inom landet ger inget extra värde utöver de ersättningar som ges på marknaden. Eventuella stöd, givet statsstödsreglerna, till exportinriktade och energiintensiva industrier bör därför motiveras av andra skäl.
• Statliga investeringar ska göras på ett kostnadseffektivt sätt och endast där de bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma. Om denna princip följs konsekvent ökar sannolikheten för att investeringarna hamnar där de gör störst nytta för samhället. Principen innebär till exempel att nätinvesteringar ska göras där de är samhällsekonomiskt lönsamma och inte för att tillfredsställa energipolitiska målsättningar.
• Genomför Riksrevisionens (2017) förslag till regeringen om att staten bör överväga en ”second opinion”, en oberoende företagsekonomisk bedömning, för statliga bolag inför stora investeringar. Detta breddar beslutsunderlaget. Till den företagsekonomiska analysen bör också en samhällsekonomisk analys tillfogas.
• Fördelningsfrågor ligger utanför denna rapport, men förtjänar ändå att uppmärksammas. De som tjänar relativt sett mest på lägre elpriser relativt ”frihandel” (europeisering) är låginkomsthushållen. Men ”frihandel med el” ger större möjlighet att kompensera ”förlorarna”. Till skillnad från den utformning som regeringen tycks ha valt för 2022 års ”elprisstöd”, ger vårt ramverk vid handen att det är bättre att använda klumpsummor som kompensation, snarare än att knyta stöden till vissa elkonsumtionsnivåer (eller som i Norge) till ett visst elpris.