Vi har studerat specifika omställningsinstrument utifrån deras utformning, involverade aktörer och gjorda erfarenheter. Med utgångspunkt från en svensk fallstudie diskuterar vi om det finns inslag i de nordiska grannländernas instrument som Sverige kan inspireras av.

De nordiska länderna har valt olika institutionella strukturer och system för att hantera ekonomiska chocker. Medan Sverige och Danmark i huvudsak använder sig av ordinarie förvaltningsstrukturer och system har både Norge och Finland utformat specifika omställningsinstrument. I Sverige har olika ”paketlösningar” varit vanliga, men utan enhetlig struktur.

Vi har studerat två specifika omställningsinstrument, ett från Finland och ett från Norge. Eftersom Sverige saknar ett specifikt omställningsinstrument har vi valt att addera en statlig, geografisk riktad insats med särskilt beslutade ekonomiska medel – en så kallad ”paketlösning”. Detta för att kunna jämföra ländernas insatser.

Etablerade instrument ger tydlighet i processen

Studien visar på en tydlig skillnad i struktur och rutiner mellan den svenska fallstudien och de båda andra nordiska instrumenten, i synnerhet gentemot det norska. En stor del av den upplevda oklarheten om aktörsroller och en organisatorisk ”friktion” hade kunnat undvikas om det redan från början fanns en etablerad process och aktörsbeskrivning att falla tillbaka på: Vilka analyser och planer behövs? Vem ansvarar för att ta fram dem? Vilka aktörer involveras i genomförandet och vilka roller och mandat har de? Svaren hade då redan inledningsvis varit givna och mer kraft har direkt kunnat ägnas åt själva sakfrågan.

Till det kommer en lärandeaspekt, dels hos enskilda kommuner och regioner, dels ett systemlärande över tid och rum: Hur kan vi säkerställa att de erfarenheter som en insats genererar tas tillvara och blir ingångsvärden i kommande insatser?

Utveckla rutiner för bättre beredskap

Vi ser inget skäl att förvänta oss en utveckling med avtagande omvandlingstryck eller färre lokala/regionala situationer med negativa eller positiva ekonomiska chocker (större företagsnedläggningar respektive etableringar). Snarare tvärtom. Vår bedömning är att det i sådana situationer bör vara rationellt att proaktivt ha utvecklat tydliga aktörsroller samt rutiner i analys, genomförande och utvärdering. Detta kan ske genom att utveckla rutiner ”i beredskap” för mer enskilda insatser eller genom att, likt Norge eller Finland, utveckla ett särskilt omställningsinstrument.

Rekommenderade policyåtgärder

Vi föreslår regeringen att ge Tillväxtverket i uppdrag att:

• permanent bistå kommuner och regioner vid större varsel och omställning i näringslivet. Uppdraget bör inkludera såväl proaktiva åtgärder som hantering av negativa och positiva chocker
• bygga upp ett kompetenscentrum med inspiration från Innovasjon Norges roll i norska RO med roller som rådgivare, ”erfarenhetsbärare”, koordinator, vägledare och kvalitetssäkrare
  tillsammans med SKR ta fram ett förslag på strukturer för omställningsinsatser. Förslaget bör
• inkludera tydliga aktörsroller och rutiner i analys, genomförande och utvärdering. Regioner och kommuner bör få centrala roller. Goda erfarenheter finns att hämta från det norska RO-instrumentet
  

Vi föreslår regeringen att ge Tillväxtanalys i uppdrag att:

• ta fram ett sammanhållet metodförslag för utvärderingar av platsinriktade omställningsinsatser. Metoden ska ha en bred ansats och innehålla såväl kvantitativa som kvalitativa delar
• testa metoden på en enskild insats
• ansvara för systemutvärdering inom området. Utvärderingar bör göras med lämpligt intervall beroende på insatsernas framtida frekvens