Regeringen införde pandemistödet i mars 2020. Syftet var att överbrygga tillfälliga intäktsbortfall och undvika varsel. Vi har utvärderat effekterna stödet på företagens utbetalda löner och antal anställda under perioden 1 mars-30 juni 2020.

Företagsstödet innebar att företag endast behövde betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent, i stället för den normala arbetsgivaravgiften om 31,42 procent (Prop. 2019/20:151). Nedsättningen omfattade de första 25 000 kronorna av månadslönen och maximalt 30 anställda. Stödet var därmed utformat för att gynna framför allt mindre företag.

Rapporten utgör en del av Tillväxtanalys regeringsuppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av pandemistödens effekter på svenskt näringsliv.

• Vilken effekt hade de nedsatta arbetsgivaravgifterna på företagens sysselsättning och överlevnad?
• Finns det skillnader mellan olika typer av företag?
  

• Månadsvisa skattningar för hela året 2020 indikerar att den nedsatta arbetsgivaravgiften har haft positiva effekter på företagens lönesummor under både stödperioden mars-juni och de efterföljande månaderna. Det implicerar att företagsstödet hade positiva effekter även efter borttagandet. Den skattade effekten förklaras i princip uteslutande av företagen som fick störst nedsättningar till följd av stödet. Bland företag med 25–35 anställda observeras inga statistiskt säkerställda effekter på lönesummans utveckling. Resultaten avseende antalet anställda tyder däremot i många fall på ett negativt och ihållande samband mellan nedsättningens storlek och företagens sysselsättningsförändringar.
• Resultaten pekar mot att den nedsatta arbetsgivaravgiften framför allt har gynnat företag inom hotell- och restaurangsektorn, med positiva och ihållande effekter på både lönesummor och antalet anställda. Även inom detaljhandeln samt bygg- och tillverkningsindustrin observeras positiva effekter på företagens lönesummor, men av mindre i storlek jämfört med hotell- och restaurangsektorn. För transportsektorn kan vi inte se några resultat som tyder på att stödet har förbättrat företagens utfall.
• Skattningarna som tyder på ett negativt samband mellan pandemistödet och antalet anställda förefaller förklaras av att företagen med större nedsättningar primärt minskade antalet arbetstagare med låga månadsinkomster, exempelvis deltidsanställda. När vi tittar på arbetstagare med månadsinkomster som uppgår till minst två inkomstbasbelopp (cirka 11 000 kr/månad) framträder det negativa sambandet inte lika tydligt.