I Sveriges alla 21 regioner finns drygt 600 coworkingverksamheter lokaliserade. De flesta ligger i Stockholm följt av Skåne och Västra Götaland. Beräknat per hundratusen invånare ligger dock turismregioner som Jämtland, Dalarna och Gotland i topp.

– Vi ser en tydlig koppling till besöksnäringen och att man under pandemin och även fortsatt gärna vill vara på de här orterna. Vi ser också kopplingen till livsstilsinflyttning, att kunna kombinera ett utvecklande arbete med en närhet till natur, upplevelser och fjällmiljö, säger Sara Nordin, analytiker Tillväxtanalys.

Från kontorshotell till coworking

– Tidigare pratade man framförallt om kontorshotell och företagshotell men coworkingverksamhet är helt enkelt en kontorsmiljö där man delar på vissa gemensamma resurser, men där det ofta också finns en uttalad ambition att stimulera till samarbete och nätverksskapande bland personerna som jobbar där, säger Kent Eliasson, analytiker och projektledare på Tillväxtanalys.

Kan bidra till lokal utveckling

Flera av intervjupersonerna i studien ser coworkingverksamheternas potential som en viktig ingång för företag som vill etablera sig på en ny ort. Några anger att de succesivt har lämnat coworkingverksamheten i takt med att de har växt, medan andra anger att de använder coworkingverksamheter i attraktiva fjällmiljöer som en konkurrensfördel i rekryteringen av eftertraktad kompetens eller för att bredda företagets geografiska upptagningsområde.

Därutöver betonas coworkingverksamheternas bidrag till en gynnsam miljö för nya affärsmöjligheter och nätverk. Miljön har också stor betydelse för medlemmarnas sociala och personliga relationer och för att få tillgång till information och nya idéer. Vi ser också en tydlig koppling till lokal utveckling, där coworkingverksamheten kan utgöra ett viktigt komplement och bredda ortens näringsliv, samtidigt som nya initiativ och idéer uppstår i miljön.

Studiens upplägg

Studien innefattar en kartläggning av coworkingverksamheter i Sverige, en telefonenkät med 37 slumpvis utvalda coworkingverksamheter samt intervjuer med ägare och medlemmar på fyra verksamheter: Fjällhubben i Funäsdalen, Gomorron Östersund, House Be i Åre och House Be i Sundsvall. Detta för att få en djupare insikt i hur coworkingverksamheterna utanför storstadsregionerna fungerar. Vi kompletterade intervjuerna med en enkät riktad till Gomorron Östersunds medlemmar. Rapporten är skriven av Hans
Westlund (Kungliga tekniska högskolan), Anna Rex (The Remote Lab), Sara Nordin (Tillväxtanalys) och Kent Eliasson (projektledare Tillväxtanalys).

Fortsatta studier

Fenomenet är ungt och forskningslitteraturen om coworkingverksamhet är än så länge begränsad, även internationellt.

– Det här är en ganska liten pilotstudie som vi har gjort. En sak som vore intressant att titta vidare på, som en konsekvens av pandemin, är det kraftigt ökande distansarbetet. Vi ser indikationer att allt fler arbetsgivare överväger nu både lokalisering och utformning av kontorsmiljöer. Det vore intressant att studera hur en sådan utveckling kan tänkas påverka framväxande coworkingverksamheter på andra platser och områden, säger Kent Eliasson.