Studieområde:
Korttidsarbetets effekter på sysselsättningen under pandemiåret 2020
Det statliga stödet vid korttidsarbete hade positiv effekt på sysselsättningen under coronapandemin. Utan stödet hade sannolikt 40 000 fler personer varit utan arbete i slutet av 2020. Men effekten hade varit större om färre hade använt korttidsarbete när ekonomin vände upp.
Rapporten utvärderar de kortsiktiga sysselsättningseffekterna av statligt stöd vid korttidsarbete under pandemiåret 2020. Den är en delstudie i Tillväxtanalys regeringsuppdrag ”Uppföljning av stöd till näringslivet med anledning av den pågående pandemin". Rapporten är skriven av Magnus Gustavsson, analytiker på Tillväxtanalys.
Huvudresultaten är att:
- Stödet hade sammantaget en positiv sysselsättningseffekt. Korttidsarbetets kvantitativa sysselsättningseffekter i Sverige under 2020 är förknippade med osäkerhet, men våra resultat visar tydligt att stödet sammantaget hade en positiv effekt på sysselsättningen. I avsaknad av korttidsarbete hade sannolikt runt 40 000 fler personer i Sverige varit utan jobb i slutet av 2020.
- Sysselsättningseffekten var positiv under den ekonomiska nedgångsfasen, men negativ under återhämtningen. I linje med tidigare internationell forskning från finanskrisen 2008–09 ser vi att korttidsarbetets sysselsättningseffekter berodde på den ekonomiska utvecklingen. Våra resultat indikerar att stödet hade positiva regionala sysselsättningseffekter vid regionala ekonomiska nedgångar, medan effekterna var negativa under perioder med ekonomisk återhämtning. För Sverige som helhet implicerar det att korttidsarbetet hade positiva sysselsättningseffekter under coronakrisens inledning men negativa effekter under den ekonomiska återhämtning som följde under andra halvåret 2020.
- Stödet kan potentiellt bli mer ekonomiskt effektivt. Våra resultat indikerar att 100 personer i korttidsarbete i genomsnitt ökade sysselsättningen med runt 10 personer – en dödviktskostnad, i relation till de kortsiktiga sysselsättningseffekterna, på 90 procent. Det vill säga, för 90 procent av personerna i korttidsarbete förefaller stödet inte ha påverkat huruvida de i slutändan var sysselsatta eller ej. Vi uppskattar att bruttokostnaden per (netto) räddat jobb under 2020 uppgår till 0,66 miljoner kronor. Om färre personer hade använt korttidsarbete under coronakrisens återhämtningsfas hade, enligt våra estimat, kostnaden per räddat jobb varit lägre.
Korttidsarbetets effekter på sysselsättningen under pandemiåret 2020
Serienummer: PM 2022:12
Diarienummer: 2021/5
Korttidsarbetets effekter på sysselsättningen under pandemiåret 2020 Pdf, 1.3 MB.
En del av kunskapsprojektet:
Delstudier
Den här studien är en del av ett kunskapsprojekt där följande studier också ingår.