Kvinna som deltar i utbildning vid datorn

Studieområde:

Korttidsarbetets effekter på sysselsättningen under pandemiåret 2020

Det statliga stödet vid korttidsarbete hade positiv effekt på sysselsättningen under coronapandemin. Utan stödet hade sannolikt 40 000 fler personer varit utan arbete i slutet av 2020. Men effekten hade varit större om färre hade använt korttidsarbete när ekonomin vände upp.

Rapporten utvärderar de kortsiktiga sysselsättningseffekterna av statligt stöd vid korttidsarbete under pandemiåret 2020. Den är en delstudie i Tillväxtanalys regeringsuppdrag ”Uppföljning av stöd till näringslivet med anledning av den pågående pandemin". Rapporten är skriven av Magnus Gustavsson, analytiker på Tillväxtanalys.

Huvudresultaten är att:

Stödet hade sammantaget en positiv sysselsättningseffekt. Korttidsarbetets kvantitativa sysselsättningseffekter i Sverige under 2020 är förknippade med osäkerhet, men våra resultat visar tydligt att stödet sammantaget hade en positiv effekt på sysselsättningen. I avsaknad av korttidsarbete hade sannolikt runt 40 000 fler personer i Sverige varit utan jobb i slutet av 2020.
Sysselsättningseffekten var positiv under den ekonomiska nedgångsfasen, men negativ under återhämtningen. I linje med tidigare internationell forskning från finanskrisen 2008–09 ser vi att korttidsarbetets sysselsättningseffekter berodde på den ekonomiska utvecklingen. Våra resultat indikerar att stödet hade positiva regionala sysselsättningseffekter vid regionala ekonomiska nedgångar, medan effekterna var negativa under perioder med ekonomisk återhämtning. För Sverige som helhet implicerar det att korttidsarbetet hade positiva sysselsättningseffekter under coronakrisens inledning men negativa effekter under den ekonomiska återhämtning som följde under andra halvåret 2020.
Stödet kan potentiellt bli mer ekonomiskt effektivt. Våra resultat indikerar att 100 personer i korttidsarbete i genomsnitt ökade sysselsättningen med runt 10 personer – en dödviktskostnad, i relation till de kortsiktiga sysselsättningseffekterna, på 90 procent. Det vill säga, för 90 procent av personerna i korttidsarbete förefaller stödet inte ha påverkat huruvida de i slutändan var sysselsatta eller ej. Vi uppskattar att bruttokostnaden per (netto) räddat jobb under 2020 uppgår till 0,66 miljoner kronor. Om färre personer hade använt korttidsarbete under coronakrisens återhämtningsfas hade, enligt våra estimat, kostnaden per räddat jobb varit lägre.

Korttidsarbetets effekter på sysselsättningen under pandemiåret 2020

Serienummer: PM 2022:12

Diarienummer: 2021/5

Korttidsarbetets effekter på sysselsättningen under pandemiåret 2020 Pdf, 1.3 MB.

En del av kunskapsprojektet:

Uppföljning av coronastöd till näringslivet

Regional näringslivsutveckling Näringslivets ramvillkor

2023-01-17

Publicerad

Företagsstöd under pandemin – lärdomar inför framtida kriser

I 2021 års regleringsbrev gav regeringen Tillväxtanalys i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av de ekonomiska stöden riktade till företagen med anledning av coronapandemin. I den här rapporten sammanfattar vi valda delar av genomförda studier inom ramen för uppdraget. Vi presenterar även en sammanfattande analys och lämnar sju policyrekommendationer inför kommande liknande kriser.

En omvärldsanalys av statliga pandemistöd: omikronstöd, avveckling och lärdomar

Rapporten presenterar en kartläggning av statliga stödinsatser i Danmark, Finland, Storbritannien och Tyskland. Den belyser även EU:s roll. Fokus är på användning av stöden under spridningen av omikronvarianten samt stödens avveckling och lärdomar från ländernas användning av stöden.

”Det bara dog över en natt”

I den här intervjustudien delar företagare med sig av sina erfarenheter kring stödens utformning, ansökningsprocessen och handläggningen av stöden.

Korttidsarbetets effekter på sysselsättningen under pandemiåret 2020

En omvärldsanalys av hur statliga coronastöd utvecklats, avvecklats och utvärderats

I den här rapporten presenterar vi en kartläggning av hur statliga stödinsatser till näringslivet, i samband med coronapandemin, utvecklats, avvecklats och utvärderats i Danmark, Finland, Storbritannien och Tyskland.

Företagens och pandemistödens utformning – miss eller match?

Sedan coronapandemins början har staten beslutat om omfattande ekonomiska stöd till näringslivet. Vår rapport är en analys av företagens möjligheter att ta del av pandemistöden utifrån storlek och bransch.

Självskattade effekter av företagsstöden under pandemins första år

Som en del av vårt regeringsuppdrag ”Uppföljning av stöd till näringslivet med anledning av den pågående pandemin” har vi genomfört en enkätundersökning i samarbete med Svenskt Näringsliv. Undersökningen kartlägger hur pandemin påverkade företag i olika branscher och storleksklasser under 2020, vilka stöd företagen tog del av och hur de upplevde stöden seffekter.

Effekter av stöd vid korttidsarbete – lärdomar från finanskrisen

I rapporten belyser vi lärdomar från finanskrisen och analyserar möjliga sysselsättnings– och produktivitetseffekter under pandemin. Analysen utgör en delstudie i Tillväxtanalys regeringsuppdrag ”Uppföljning av stöd till näringslivet med anledning av den pågående pandemin”.

Styrmedelsmix i pandemin – hösten 2021

Det här är den tredje kartläggningen av av regeringens pandemistöd till näringslivet. Kartläggningen sträcker sig till och med den 12 januari 2022.

Effekter av företagsstödet om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter

Utvärderingen visar att stödet har bidragit till att öka vissa företags genomsnittliga lönesummor. Effekterna varierar dock mellan företag av olika storlek. Vi ser också kraftiga variationer mellan olika branscher.