I Sverige hade 171 företag anslutit sig till initiativet SBTi när den här studien startade. Företagen finns inom många olika branscher, även om tillverkningsindustrin är överrepresenterad. Andra branscher med hög andel SBTi-företag är handeln, fastighetsverksamhet, information och kommunikation. Företagen karaktäriseras av att de i huvudsak är stora företag med över 250 anställda.

Syftet med den här rapporten är att bidra till ramprojektet om företagens strategiska hållbarhetsarbete. I denna delstudie beskrivs SBTi-initiativet och vi tar några första steg i en analys av dess potential att bidra till en grön omställning samt kartlägger de svenska SBTi-företagen och deras klimatmål.

Sammanfattning

Klimatmålen, såväl Parisavtalet, EU:s klimatmål och Sveriges klimatlag innebär en omfattande och snabb omställning av näringslivet. I denna delstudie analyserar vi vilken roll det frivilliga initiativet Scenence Based Targets initiative (SBTi) kan ha på klimatomställningen av det svenska näringslivet. Studien innehåller en forskningslitteraturöversikt, en beskrivning av SBTi-ramverket, en beskrivning av de svenska företag som anslutit sig samt en analys av dessa företags klimatmål.

SBTi är ett frivilligt initiativ som överlappar nationell och europeisk klimatreglering

Metodiken inom SBTi utvecklas kontinuerligt och ambitionen är transparenta metoder och klimatmål i linje med vetenskapen vilket innebär ett mål om att hålla den globala uppvärmningen till 1.5 grader och netto-noll utsläpp senast 2050.

Då företagens alla klimatutsläpp omfattas har initiativet potential att bidra till utsläppsminskningar även i länder där nationell och EU-gemensam klimatpolitik saknar rådighet. Utsläpp från den egna verksamheten (scope 1), inköpt energi (scope 2), värdekedjor både uppströms, i form av utsläpp från insatsvaror, och nedströms såsom användarled och avfallshantering (scope 3) omfattas. SBTi innebär därför ur ett klimatpolitiskt perspektiv en frivillig, ”mjuk” självreglering som överlappar såväl nationell och europeisk klimatreglering och lagstiftning. Företagsperspektivet innebär att utsläpp och utsläppsminskningar är fokuserade på företagets hela värdekedja vilket innebär att de inte kan summeras på samma sätt som tex nationella eller europeiska utsläppsminskningar då ett företags scope 3 utsläpp är någon annans scope 1 eller 2 utsläpp.

Forskningslitteraturen pekar samtidigt på utmaningar med initiativet. Kritiker menar bland annat att den standard (GHG protocol) SBTi nyttjar tillåter företagen att använda förnyelsebara energicertifikat som inte innebär reala utsläppsminskningar vilket i sin tur innebär att företagens utsläppsminskningar överskattas. Ytterligare en utmaning är att scope 3-utsläppen har mindre stringenta mål vilket skapar osäkerheter kring huruvida företagens mål är linjerade med 1,5 graders målet.

Den svenska SBTi-populationen omfattar företag ur flera branscher men domineras av stora företag inom tillverkningsindustrin

I Sverige hade 171 företag anslutit sig när projektets datainsamling inleddes i slutet av augusti 2022. Antalet företag som ansluter sig ökar kontinuerligt.

Den svenska SBTi-populationen stod i augusti 2022 för ca 14 procent av Sveriges näringslivs förädlingsvärde. De stod vidare för ca 10 procent av antalet anställda.

De svenska SBTi-företagen finns inom många olika branscher. Tillverkningsindustrin är dock överrepresenterad. Andra branscher med hög andel SBTi-företag är handel, fastighetsverksamhet, information och kommunikation. SBTi-företagen karaktäriseras av att de i huvudsak är stora företag med över 250 anställda. Över 60 procent av SBTi-företagen tillhör denna kategori. SBTi introducerade 2020 dock en förenklad process för företag under 500 anställda (SBTi:s definition av ett SME-företag) och antalet företag i denna kategori ökar.

Även om SBTi-företagen i huvudsak är stora företag inom tillverkningsindustrin är det bara ett av de 15 företag i Sverige med störst (territoriella) utsläpp som gått med.

Bristande transparens och metodmässigt utmanande att följa upp företagens klimatomställning

Vi blev tidigt varse att det saknas heltäckande statistik om koldioxidutsläpp på företagsnivå varför vi initierade en egen insamling. Vi samlade in statistik genom företagens årsrapporters hållbarhetsredovisningar med sikte på de senaste fem åren.

De summerade utsläppen för de företag (41 procent av SBTI-företagen) för vilka vi har data över koldioxidutsläpp (CO2e) inom samtliga scope, dvs scope 1, 2 och 3, för åren 2019–2021, var 2019 223 Mton CO2e, 2020 184 Mton Co2e och 2021 198 Mton CO2e. Siffrorna är osäkra och ger bara en indikation om storleksordningen och grov utveckling över tid.

Den första slutsatsen är att utsläppen vida överstiger Sveriges totala territoriella utsläpp. Orsaken är att det i denna grupp SBTi-företag ingår flera multinationella företag med stora produktionsutsläpp och scope 3 utsläpp utanför Sveriges gränser. Ett andra resultat är att den största delen av utsläppen är scope 3-utsläpp. Dessa står för över 85 procent av utsläppen 2019–2021. Scope 2 står för bara drygt 1 procent och scope 1 utsläppen för mellan 11 och 14 procent av utsläppen. Över tid noteras att utsläppen för de svenska SBTi-företagen minskar med 11procent mellan 2019 och 2021 (3 år) vilket är en utsläppsminskningstakt som ligger i linje vad som krävs för att nå netto-noll-utsläpp 2050. Många av dessa företag hade dock ännu inte gått med i SBTi.

Den illustrativa analysen av de svenska SBTi-företagens klimatmål på kort och lång sikt visar att de företag som valt att sätta de minst ambitiösa målen, men som ändå är verifierade av SBTi, inte kommer att nå netto-noll förrän efter 2050. Det innebär därmed att dessa målnivåer inte i linje med Parisavtalets mål och i än mindre utsträckning om man tar hänsyn till Parisavtalets princip om ”common but differentiated responsabilities”, (CBDR) som innebär att utvecklade länder ska ta ett större ansvar för utsläppsminskningar än utvecklingsländer. Däremot nås netto-noll före 2050 med de ambitiösa och moderat ambitiösa målen. Dessutom revideras SBTi:s riktlinjer kontinuerligt för att styra mot målet vilket innebär att de företag som inte har tillräckligt ambitiösa mål kommer att vara tvungna att uppdatera dessa.

Tentativa slutsatser och behov av vidare analyser

Delstudiens underlag visar trots betydande utmaningar vad gäller tillgång till statistik över företagens växthusgasutsläpp, uppdelat på relevanta utsläppstyper och territoriella avgränsningar, ändock på SBT-initiativets potential. Initiativets styrka ligger i att det omfattar hela värdekedjans utsläpp och att det är frivilligt, och överlåter åt företagen att finna den för företaget mest effektiva strategin för utsläppsminskningar. Dessa styrkor är samtidigt också initiativets potentiella svagheter.

Erfarenheter och utvärderingar av frivilliga initiativ har visat på låg måluppfyllnad (Tillväxtanalys, 2022). Orsaken anses vara att de frivilliga initiativen saknar mekanismer för tillsyn och sanktioner (ibid). Detta talar för att frivillighet inte ersätter nationell och europeisk klimatpolitik. För att SBTi ska utgöra ett verksamt komplement krävs tydligare riktlinjer och krav på företag att på ett heltäckande och jämförbart sätt redovisa sina växthusgasutsläpp samt för att det ska vara möjligt att utvärdera företagens utveckling mot de mål de satt.

Företagen kommer vidare att vara beroende av politiken för att nå sina mål. Såväl företagen som politiken är betjänta av en dialog om hur de kan samverka för en effektivare klimatpolitik som parallellt värnar företagens konkurrenskraft.