Allt fler företag etablerar sig på nya orter i landet med hjälp av så kallade coworkingställen. Att bibehålla kompetens inom företaget och att rekrytera nya medarbetare är många gånger anledningen.

– Vi ser ett tydligt trendbrott där företag numera etablerar sig på orter där kompetensen finns, snarare än försöker locka arbetskraften till sig. Det kan handla om rekrytering eller att bibehålla kompetens inom företaget. En orsak till detta kan vara att coworkingmiljöer hjälper till att sänka tröskeln för nyetablering på en ny ort, säger Kent Eliasson, analytiker på Tillväxtanalys och en av författarna till rapporten.

Coworking, är en snabbt växande företeelse i Sverige och internationellt, och förväxlas ibland med begrepp som kontorshotell eller företagshotell. I den här rapporten kommer dock begreppet coworkingställe användas i huvudsak. Tillväxtanalys (2022a) gjorde en kartläggning av fenomenet i Sverige och fann bland annat att det i februari 2022 fanns 649 coworkingställen fördelade på 200 av Sveriges 290 kommuner. Kartläggningen fann också flera exempel på att coworkingställen används som “landningsplatser” när existerande företag vill nyetablera sig på en ort. Denna företeelse står i centrum för denna rapport.

Nylokaliseringar som växer

Baserat på antagandet att företags nylokaliseringar på andra orter än ursprungsorten främst sker i regionala centra, kontaktades 97 coworkingställen i 22 regionala centra. Utifrån deras svar kunde vi kartlägga 183 nyetableringar. Mer än hälften av företagen bakom dessa nylokaliseringar har sitt säte i Stockholm-/Uppsalaregionen. Baserat på uppgifterna för de coworkingställen som svarade uppskattar vi det totala antalet nyetableringar i landet till drygt 900, med över 3000 anställda.
57 % av de intervjuade företagen hade ökat antalet anställda sedan etableringen. Detta kan antas påverka den lokala kompetensförsörjningen och den regionala utvecklingen i en positiv riktning. Utlokaliseringar av den här typen förekommer inom alla branschgrupper, men de domineras av i första hand organisations- och teknikkonsulter och i andra hand av informations- och kommunikationskonsulter.

Kompetens som primär drivkraft

På frågan om varför man valt att etablera sig på en viss ort beskrev samtliga respondenter att det handlar om kompetens på något sätt. De olika beskrivningarna kan sorteras i tre typfall, men gemensamt är att valet av ort huvudsakligen har styrts av rekrytering och bibehållande av kompetens inom företaget.
Respondenterna betonade tre faktorer bakom valet att använda sig av coworkingmiljöer: 1) det är smidigt att komma igång eftersom kaffe, skrivare, wifi och annat finns på plats, 2) avtalen med coworkingställena tillåter att man växer eller krymper snabbt vilket innebär en låg ekonomisk risk, och 3) man tycker att coworkingmiljön erbjuder en bra psykosocial arbetsmiljö för den enskilde medarbetaren. Detta kan också antas sänka trösklarna för etablering och öka möjligheterna för fler aktörer att etablera sig på ny ort, eftersom tillgången till dessa miljöer är lika för alla. Till detta kommer tillgång till sociala nätverk på orten och möjligheter till kunskapsutbyten.

Den absoluta majoriteten av respondenterna skattade coworkingställets (centrala) lokalisering på orten, tillgång till viktiga nätverk och coworkingställets kultur/ anda som mest avgörande för valet. Resultaten tyder vidare på att de professionella och sociala nätverken som coworkingställena erbjuder - både internt och till externa kontakter - är något som såväl egenföretagare, entreprenörer som medarbetare i nylokaliserade företag drar nytta av och efterfrågar. Coworkingställena blir därmed en ingång på mikronivå till det som ibland kallas lokala entreprenöriella ekosystem, vilket av uppenbara skäl innehåller fler aktörer och funktioner än vad mikrosystemet (coworkingställena) kan göra.

Coworkingställen som ny aktör i nationella innovationssystemet

Den här studien visar såväl likheter som skillnader mellan inkubatorer och coworkingställen. Coworkingställen erbjuder, precis som inkubatorer, en professionell och social arbetsmiljö och diverse supportstrukturer, men utan att göra skillnad på vilka som får tillträde till miljön. Det finns ingen kvalificeringsprocess eller bäst-före-datum på samma sätt som det gör i en inkubator, och det finns heller inga skyldigheter för coworkingstället att erbjuda en viss sorts rådgivning eller tillgång till kapital. Medan en inkubators verksamhet gentemot de nya företagen baseras på kontrakt och är tidsbunden och syftar till att producera ett visst resultat, är coworkingmiljön betydligt mer informell när det gäller de interna och externa nätverk den ger tillgång till och vilka aktiviteter som sker där. Ytterligare en skillnad, med särskild relevans för denna studie, är att inkubatorer vänder sig till nya (start-up) företag, medan coworkingställen är öppna för alla kategorier som vill ha en kontorsplats och en arbetsmiljö, vilket ökar diversifiering och skapar en mer jämlik tillgång till entreprenöriella sammanhang. De utlokaliseringar från moderföretag på andra orter, som står i centrum för denna studie, har därför ingen plats i en inkubator. Det innebär att coworkingställen fyller ett tomrum i den existerande stödstrukturen för spridning av tillväxtföretag, och skapar också en yta där både entreprenörer och etablerade företag kan mötas. I ett nationellt perspektiv är det därför viktigt att lyfta frågan om branschkod för coworkingställen, för att enklare kunna identifiera dessa aktörer, deras roll i den regionala tillväxtpolitiken och bättre kunna följa hur branschen utvecklas.

Kommuner och regioner har en viktig roll

Denna studie visar att etablering av företag på en ny ort oftast har med individers val av boendeort att göra, snarare än övergripande företagsstrategier. Tillväxtanalys (2022a) visade också att relativt få kommuner hade något grepp om vilka coworkingställen som fanns i kommunen. Resultaten av denna studie reser därför nya frågor för forskningen om kommuners och regioners tillväxt- och utvecklingsarbete, främst kopplat till företagsetableringar. I vilken utsträckning är kommuner medvetna om att det inte bara är så att företag drar till sig arbetskraft utan också att arbetskraft drar till sig företag - och vilka praktiska uttryck tar det sig i så fall? I vilken utsträckning har kommuner och regioner strategier för skapande och bevarande av amenities som attraherar vissa grupper? I vilken utsträckning är samverkan med coworkingställen en del av kommuners och regioners utvecklingsarbete? Svaren på dessa frågor kan komma att ha stor betydelse för vilka kommuner och regioner som utvecklas bäst i framtiden.