Utvärdering av RUT-avdraget – effekter på företagens tillväxt och överlevnad
Motiven med rut-avdraget har varit att omvandla svart arbete till vitt arbete och att öka efterfrågan på arbetskraft med kort utbildning. Resultaten av den här utvärderingen visar positiva effekter på anställningar, nettoomsättning, arbetsproduktivitet och överlevnad i jämförelse med kontrollgruppen. Kostnaden per skapat jobb uppskattas vara på samma nivåer som andra liknande reformer. Vi ser också positiva effekter hos företagen som använt rut-tjänster när det gäller anställningar, nettoomsättning och arbetsproduktivitet.
Förtydligande
Efter en genomgång och kvalitetssäkring av våra ROT och RUT-rapporter har vissa kvalitetsbrister upptäckts. En anledning är att de statistiska antagandena som krävs för analyser av effekter inte är uppfyllda, en annan anledning är felaktiga beräkningar av sambandet mellan antalet skapade jobb och effekterna på de offentliga finanserna. Vad gäller kostnaderna per jobb har dessa beräknas på ett sätt som gör att de är kraftigt överskattade. Dock är de policyrekommendationer som förs fram i rapporten försiktiga och vi bedömer därmed inte att de rekommendationer som lämnats leder fel.
/ Tillväxtanalys, november 2024.
Introduktion
Sedan 2007 har svenska hushåll haft möjlighet att få skattereduktion för vissa former av hushållsarbete, så kallade rut-tjänster (tjänster inom rengöring, underhåll och tvätt). Skatteavdraget har syftat till att omvandla svart arbete till vitt arbete i en sektor där svarta jobb bedöms vara vanligt förekommande och att öka efterfrågan på arbetskraft med kort utbildning. Att annat motiv med rut-avdraget har varit att främja framför allt kvinnors yrkesposition och ekonomiska självständighet med möjligheten att arbeta flera timmar på den reguljära arbetsmarknaden. 2009 gjordes avdraget om genom att fakturamodellen introducerades. Det innebär att skattereduktionen på 50 procent av arbetskraftskostnaden utfördes direkt på fakturan till kunden. Tillväxtanalys har valt att studera rut-reformen efter fakturamodellens införande och ur ett näringspolitiskt perspektiv. I den här studien utvärderar vi effekter av reformen för företag som utför rut-tjänsterna.
Rut leder till fler jobb
Rut-reformen har lett till cirka 8 500 jobb. Detta är en lägre uppskattning än vad andra studier av rut-avdraget har kommit fram till men likväl en ökning. En orsak till skillnaden kan bero på att andra studier endast fokuserat på utvecklingen av jobb inom rut-sektorn och inte i jämförelse med andra företag i tjänstesektorn.
Nettoomsättning och arbetsproduktivitet
Nettoomsättning och arbetsproduktivitet Studien visar på positiva effekter på nettoomsättning och arbetsproduktivitet. Den genomsnittliga effekten för nettoomsättning är 12 procent och motsvarande siffra för arbetsproduktivitet är 11 procent.
Bruttokostnad per skapat rut-jobb
Vi har beräknat bruttokostnaden per skapat rut-jobb eftersom rut-avdraget belastar statens finanser genom lägre skatteintäkter. Resultaten från dessa beräkningar visar att ett rut-jobb kostar det offentliga cirka 1,5 miljoner kronor brutto. Dessa kostnader är på en liknande nivå som andra liknande åtgärder med syfte att skapa jobb. Kostnaden blir lägre om vi tar hänsyn till skatteintäkter och eventuellt lägre nivåer på ersättningar från transfereringssystemen. Detta har dock inte gjorts i rapporten.
Behov av utvärderingar av reformen
Sedan rut-reformen infördes har den varit en omdebatterad reform. Det är därför angeläget att analysera dess konsekvenser ur flera olika perspektiv. För att få en helhetsbild av effekterna av rut-avdraget behövs ytterligare studier, exempelvis en undersökning av den samhällsekonomiska nyttan.
