
Studieområde: Infrastruktur & kompetensförsörjning
Hur kan staten underlätta näringslivets framtida kompetensförsörjning?
Vilken funktion fyller olika offentliga styrmedel som kan underlätta näringslivets framtida kompetensbehov? Den här rapporten bygger på resultaten från fyra studier på temat ”Hur kan staten underlätta näringslivets kompetensförsörjning?”. I fokus står insatser för att stödja kompetensutveckling och lärande.
– En arbetsmarknad präglad av ökad digitalisering, automatisering, globalisering och urbanisering ställer både individer och verksamheter inför nya möjligheter och utmaningar. Ett flexibelt utbildningsutbud är en förutsättning för att möta de behov som en arbetsmarknad i ständig förändring ger upphov till, säger Maria Bond som har lett projektet.
Yrkeshögskolan är samhällsekonomiskt lönsam
Vår effektutvärdering visar att en påbörjad yrkeshögskoleutbildning ger positiva effekter på både löner och andra arbetsmarknadsrelaterade utfall.
– Beräkningarna visar att investeringar i yrkeshögskolan inte bara är lönsamma för både kvinnor och män utan också oavsett ålder, säger Maria Bond.
Våra analyser visar dessutom att yrkeshögskoledeltagarna är mer rörliga på arbetsmarknaden samt att investeringarna i yrkeshögskolan kan ses som motiverade ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
”Learning-by-doing” bidrar till effekter av personalutbildningar
Litteraturen på området pekar på positiva effekter av personalutbildningar, det vill säga utbildningar som helt eller delvis bekostas av företagen.
– En svårighet är att skilja effekterna av personalutbildningar från effekterna av individens arbetslivserfarenhet och lärandet som sker i takt med att arbetstagaren utför sina arbetsuppgifter. En utmaning för utvärderingslitteraturen är att svara på hur och vad det är i personalutbildningar som genererar positiva effekter, säger Maria.
Mycket tyder på att företagsledningen och att hur företaget organiserar sin kompetens spelar stor roll. Högutbildade har också betydligt större möjligheter till löpande kompetensutveckling än personer med lägre utbildningsnivåer.
Vanligt att stimulera personalutbildning i andra länder
Offentliga insatser för att stimulera personalutbildning är vanligt i flera länder som vi har studerat. I Sverige diskuterar företrädare för både arbetstagare och arbetsgivare möjligheter för företag att göra skatteavdrag för investeringar i utbildning.
– Det är svårt att motivera sådana ekonomiska stöd riktade till företag utifrån befintlig empiri. Det finns flera svårigheter med att göra avdrag träffsäkra. Det saknas också analyser om den offentliga kostnaden står i förhållande till samhällelig vinst i de länder som använder sådana styrmedel, säger Maria.
Hur kan staten underlätta näringslivets framtida kompetensförsörjning?
Serienummer: Rapport 2022:01
Diarienummer: 2018/212
Status
Avslutad
4 av 4 delstudier har publicerats
Delstudier inom ramprojektet
Filtrera resultatet
Det här formuläret postas automatiskt
-
Yrkeshögskoleutbildningens effekter på studenternas löneutveckling och arbetsmarknadsanknytning
Den svenska yrkeshögskoleutbildningen (YH-utbildning) startade som en försöksverksamhet 1996. Sedan 2001 är den en permanent del av det svenska utbil...
-
Kompetensförsörjning i små och medelstora företag
Vi studerar hur små och medelstora företag arbetar för att möta kompetensbehov. Studien bygger på forskning och tidigare undersökningar samt intervju...
-
Vad vet vi om personalutbildningars effekter på företag och individer?
I denna studie fokuserar vi på personalutbildningens betydelse för kompetensutvecklingen på arbetsplatsen. Studien bidrar med praktiska riktlinjer fö...
-
Kompetensförsörjning genom livslångt lärande – fem fallstudier i fyra europeiska länder
Vi har analyserat hur Finland, Nederländerna, Irland och Storbritannien använder offentliga insatser för att underlätta i huvudsak små och medelstora...