
Studieområde:
Innovationsstöds kostnadseffektivitet
Under 2019 finansierades 2,5 miljarder av de svenska företagens FoU-verksamhet av statliga myndigheter (SCB). Var det värt det? Vilket är det mest kostnadseffektiva sättet för staten att stimulera till innovation? Riksrevisionen (2020:30) betonar att det är viktigt att effekten av svensk näringspolitik utvärderas för att säkerställa att statens resurser används på ett effektivt sätt. Det primära syftet med projektet är att skapa en förståelse för samhällets nyttor och kostnader för olika typer av FoU-stöd.
Slutrapport Q4 2025
Inom projektet planerar vi att publicera:
- En litteraturstudie som sammanfattar litteraturen kring nyttokostnadsanalyser (eng. cost-benefit analysis (CBA)) för att utvärdera FoU-stöd.
- En nyttokostnadskalkyl av ett FoU-stöd. Denna delstudie är mer empiriskt inriktad och avser att göra en nyttokostnadsanalys av ett specifikt FoU-stöd.
- En analys av hur robusta resultaten från nyttokostnadskalkyl är.
- En analys av hur indirekta effekter kan identifieras.
Innovationsstöds kostnadseffektivitet
Delstudier inom ramprojektet
-
Hur kan Sverige bedriva en framgångsrik innovationspolitik?
Staten investerar i många olika typer av insatser inom området: allt från finansiella stöd till unga innovativa teknikföretag till forskningscentrum...
-
Indirekta effekter av FoU-stöd: Kunskapsöverspillning via arbetskraftsmobilitet
Innovation - en ny idé, eller om man så vill ny kunskap - är den viktigaste faktorn för långsiktig tillväxt och till nytta på en marknad. Kunskap som...