Sverige klassificeras idag som ett av de länder som har högst förändringstakt vad gäller krav på nya yrkeskunskaper. Parallellt med detta upplever många arbetsgivare svårigheter med att hitta rätt personal och kompetenser. Syftet med det här projektet är att bidra med fördjupad kunskap om kompetensbrist, arbetskraftsbrist och STEM-yrken på svensk arbetsmarknad.

Slutrapport första halvåret 2026

STEM-utbildade, det vill säga de med kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik, betraktas som viktiga för länders produktivitetsutveckling och innovationsförmåga men det anses ofta råda brist på personer med sådana utbildningar. Det här är aktuellt i och med kopplingen till den gröna omställningen, och i synnerhet de branscher som står inför ett genomgripande teknikskifte och där behovet av ingenjörer sannolikt kommer att vara stort.

Projektet består av två förstudier och fyra delstudier

Förstudierna Arbetskrafts- och kompetensbrist samt Grön omställning och kompetensförsörjning finns publicerade, se nedan.

Delstudier

• Råder det kompetensbrist bland STEM-utbildade i Sverige? Den frågan ställs i en studie där vi undersöker om svenska STEM-yrken omfattas av kompetensbrist, d v s om de STEM-anställdas aktuella kompetenser inte motsvarar de kompetenskrav som arbetsgivarna har.
• Påverkar löner civilingenjörsutbildade personers benägenhet att arbeta i ett ingenjörsyrke? Frågan undersöks med en ekonometrisk ”effektutvärdering” baserad på svenska mikrodata. Talar förändrade relativlöner för att det är brist på ingenjörer i Sverige? Frågan undersöks genom att studera olika dimensioner av relativlöner under 2000-talet baserat på regressionsanalyser.
• In- och utflöden inom STEM-yrken på svensk arbetsmarknad. Det primära syftet med den andra delstudien är att undersöka om det råder arbetskraftsbrist inom svenska STEM-yrken.
• Förklaring till in- och utflöden av STEM-utbildade i Sverige. Syftet är att få fördjupad förståelse för erfarenheter, upplevelser och motiv kring varför STEM-utbildade börjar, byter och slutar sin yrkesbana.

Horisontellt perspektiv

Geografi och jämställdhet