En rapport om internationell konkurrenskraft  i en tid när världen genomgår en global finanskris och där kvantitativa data ännu är begränsade vad gäller krisens strukturella effekter, blir med rätta begränsad i vad den kan analysera.

Föreliggande rapport redogör i kapitel 2  för den övergripande utvecklingen av konkurrenskraften i form av konkurrenskraft­indikatorer med avseende på inkomst och produktion. Utöver detta återges även utvecklingen av bytesförhållandet (terms-of-trade), arbetsproduktivitet och enhetsarbetskostnaden. Indikatorerna är valda utifrån Tillväxtanalys regleringsbrevsuppdrag samt baserat på indikatorer tidigare utvecklade av ITPS (Institutet för Tillväxtpolitiska Studier). I kapitel 2 konstateras att det samlade intrycket när indikatorerna jämförs är att:

• Sverige har återtagit mark som förlorades under 1990-talet och har idag inkomster och produktion motsvarande nivån hos ett  vägt medelvärde av våra viktigaste konkurrentländer. Den senaste tiden har Sverige enligt detta konkurrensmått förlorat i styrka något som en orsak av finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen.
• Inkomstindikatorn (med avseende på real BNI) visar att Sverige i förhållande till 14 konkurrentländer sedan 1992 haft en något lägre inkomst per person i arbetsför ålder. Efter 2001 har den utvecklingen brutits och Sverige kom 2007 upp i samma inkomstnivå som aggregatet av konkurrentländer. Under 2008 har utvecklingen dock vänt nedåt igen.
• Produktionsindikatorn (med avseende på real BNP) visar på en positiv utveckling sedan 1998. Sverige har högre tillväxt i produktionen än konkurrentländerna men den utvecklingen har skett från en lägre  nivå. Utvecklingen har stagnerat efter 2006. 
• Bytesförhållandet, relationen mellan exportpriser och importpriser, har haft en negativ trend sedan 1990. Från år 2000 har importpriserna varit högre än exportpriserna. Huvudsakliga förklaringen till detta har varit prisökningen på olja, prissänkningar på telekom-produkter samt kronkursens utveckling eller känslighet. År 2007 vändes utvecklingen men importpriserna är fortfarande något högre än exportpriserna. 
• Den Svenska arbetsproduktiviteten har sedan 1993 legat något under våra närmaste konkurrentländer. Arbetsproduktiviteten konvergerar något då variansen mellan Sverige och viktiga konkurrentländer minskar. Arbetsproduktiviteten har varit något större än konkurrentländernas under 2005 och 2006 men vänt ned enligt senaste mätpunkten 2008.
• Sedan 2006 minskar enhetsarbetskostnaderna i stora länder som USA, Tyskland och Storbritannien vilket sätter press på Sverige.

En länderanalys anger att det är framförallt gentemot USA och Norge som Sverige har svårt att hävda sig. Sverige har större produktion än övriga utvalda konkurrentländer. Den övergripande analysen pekar på att kronans relation till omvärlden påverkar flera av indikatorerna och i flera fall på ett negativt sätt. BNI-måttet utvecklas långsammare än BNP-måttet. Råvarupriser sätts i dollar vilket har ett stort inflytande på bytesförhållandet.

I kapitel 3 förflyttas analysen till internationell konkurrenskraft på branschnivå genom att utnyttja befintlig utrikeshandelsstatistik på ett nytt sätt. Utifrån utrikeshandelsdata härleds de varor/produkter som under en 8-årsperiod kan identifieras som:

• framgångsrikt egenskapskonkurrerande, med höga relativa exportpriser och exporttillväxt, samt framgångsrikt priskonkurrerande, med  låga relativa exportpriser och hög exporttillväxt.
• har problem i konkurrensen där exportvärdet går tillbaka både för pris- och egenskapskonkurrerande produktgrupper. De tre dimensionerna på produktgruppsnivå ger möjlighet att identifiera näringsgrenar och företag som arbetar med denna typ av produkter i sina affärsområden. Sveriges export uppgick 2005 till cirka 900 miljarder kronor.  Av över 8 000 namngivna varugrupper i Sveriges exportstatistik, står cirka 100 för hälften av exportvärdet. En stor andel av dessa kan sägas konkurrera på internationella marknader.

Analysen på finaste branschnivå eller produktnivå visar att:

• Det största antalet snabbväxande exportprodukter har ett högt kvalitetsindex. Av totala antalet snabbväxande produkter hade drygt 40 procent ett högt kvalitetsindex. 
• Sverige har komparativa fördelar i  de övre kvalitetssegmenten i olika produktområden. Observera att även låg- och medelteknologibranscher kan delas in i olika kvalitetssegment.
• Produktvarianter som 1997 hade ett högt kvalitetsindex svarade samma år för 35 procent av totala exportvärdet. Samma produktvarianter utgjorde 40 procent av värdet år 2005.
• Bland exportprodukter med medelkvalitet fanns ett något lägre antal snabbväxande produkter, men dessa utgör över 50 procent av exportvärdet från snabbväxande produktvarianter.
• Produkter med lågt kvalitetsindex utgjorde mindre än 10 procent under perioden.

Analysen i kapitel 3 har inte uttömt möjligheterna att beskriva utvecklingen av svensk konkurrenskraft på branschnivå. I kapitel 4 diskuteras hur man kan använda denna ansats som ett urvals­instrument för undersökningar eller expertpaneler där företagen placeras in i ett nationellt och regionalt sammanhang. Denna ansats kan ge en fördjupad förståelse hur näringspolitik har påverkat konkurrenskraften på branschnivå men även hur den kan utvecklas för att stödja framtida utveckling. Metoden kan därför sägas möjlig­göra en komplettering av information som andra mer övergripande analyser frambringat.

Näringsdepartementet efterfrågade i uppdraget till Tillväxtanalys en genomgång av de hinder till utveckling av konkurrenskraft och export som är påverkbara av politiska aktörer. Tillväxtanalys måste medge att här har Näringsdepartementets  önskemål inte kunnat tillgodoses. Detta orsakat av frågeställningens stora komplexitet och den tid och de resurser som Tillväxtanalys haft till förfogande för uppdragets genomförande. Tillväxtanalys får istället återkomma till frågeställningen löpande under de kommande åren, då den ligger inom ramen för hela myndighetens verksamhet. Det vill säga att ge råd och rekommendationer hur Sverige på sikt ska stärka sin internationella konkurrenskraft är ett av Tillväxtanalys viktigaste uppdrag och utgör kärnan i många framtida projekt.