Studieområde:

Regional tillväxt 2011

– en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner

Rapporten beskriver tillståndet och utvecklingen i och inom Sveriges regioner 2011. Syftet är att återge en samlad bild av trender och strukturer utifrån ett urval indikatorer av mått, både med nationellt och regionalt perspektiv.

  • Geografisk koncentration är en viktig drivkraft för tillväxt och utveckling i och inom Sveriges regioner. Knappt hälften av befolkningen och mer än femtio procent av inkomsterna finns numera samlade i storstadsregionerna. Mot bakgrund av decennier av ökad befolknings- och inkomstkoncentration är det svårt att se att denna utveckling skulle brytas eller vända framöver.
  • En ökad befolkningskoncentration är också den huvudsakliga  trenden inom landets FA-regioner. En i många FA-regioner sämre utveckling för landsbygdsbefolkningen i förhållande till tätortsbefolkningen tillåter slutsatsen, att befolkningskoncentrationen inom regionerna i stort kan likställas med en fortsatt urbanisering inom Sveriges FA-regioner.
  • Många FA-regioner har relativt goda flygförbindelser med regioner i  Sverige och i utlandet. Det visar sig dock att möjligheten att med flyg nå ut till andra regioner många gånger är bättre än att kunna ta emot besökare från andra regioner. En förbättrad transportinfrastruktur minskar utbytesfriktionen mellan regioner och kan ha stor betydelse för regioners tillväxt. Förbättrade transportmöjligheter leder dock inte per automatik till en bättre utveckling i regionen. För att uppnå detta måste även andra tillväxtfaktorer finnas på plats. Den kraftiga konjunkturnedgången under år 2009 medförde att den relativa mellankommunala pendlingsrörligheten minskade i 40 procent av FA-regionerna. För hela 2000-talet  uppvisas dock en pendlingsökning och en fortsatt regionförstoring fast i en långsammare takt. Det visar sig också att antalet arbets­marknadsregioner som utgörs av en kommun fortsatte att minska över hela perioden.
  • Även den inomregionala tillgängligheten uttryckt som närhet till dagligvaruhandel och grundskolor borde påverkas av en ökad befolknings­koncentration inom FA-regionerna. Tvärtom har dock avståndet till den kommersiella dagligvaru­handeln blivit längre i de flesta FA-regioner. Något bättre är dock utvecklingen för tillgänglighet till grundskolor.
  • Det är framför allt FA-regioner större än 100 000 invånare som upplever en befolkningstillväxt. Det behöver dock inte betyda att det inte kan finnas landsbygder, byar och orter där befolknings­utvecklingen går mot strömmen. Många regioner är beroende av inflyttning för att behålla sin folkmängd. Att flyttnettot har varit positivt i 41 FA-regioner beror till stor del också på den kraftiga invandringen under 2000-talet. Invandringen gynnar visserligen samtliga FA-regioner, men faktum kvarstår att invandrare inte sällan efter en tid flyttar vidare till andra, till synes, mer attraktiva regioner.
  • Det finns också en betydande antalsmässig obalans mellan åldersgrupperna. I flera mindre FA-regioner närmar man sig en situation där det går en person i arbetsför ålder på en person i de övriga åldrarna. En prognos för år 2020 visar att nästan en tredjedel av FA-regionerna kan komma att befinna sig i detta läge.
  • Den generella utbildningsnivån för Sverige som helhet har ökat, även om stora regionala skillnader kvarstår. Utbildningsnivån är betydligt högre i de folkrikaste regionerna. Skillnaderna i utbildnings­nivån mellan större och mindre FA-regioner har dessutom fortsatt att öka under 2000-talet. Försörjningen med kompetent arbetskraft tycks på så sätt också bli ett större problem i många FA-regioner framöver. Den långsiktiga sysselsättningstillväxten har varit positiv i 80 procent av FA-regionerna under perioden 2000-2009. Den dramatiska konjunkturnedgången i slutet av mätperioden hade dock till följd att samtliga FA-regioner utom en region hade en negativ sysselsättningsutveckling år 2009. Den snabba spridningen av nedgången visar på hur starkt sammanlänkade Sveriges regioner är.
  • Många mindre och avlägset belägna FA-regioner visar på en kraftig förbättring av andelen förvärvsarbetande i befolkningen. Faktum kvarstår att många av dessa regioner har en relativt hög arbetslöshet, särskilt bland den yngre befolkningen, och en allmänt hög missmatchning mellan utbud och efterfrågan.
  • Konjunkturnedgången år 2008–09 har särskilt berört tillverkningsindustrin och ledde till att näringsgrenen företagstjänster numera sysselsätter fler personer i Sverige än vad tillverkningsindustrin gjorde år 2009. Andelen sysselsatta inom denna näringsgren är dock fortfarande stor i ett antal mindre FA-regioner.
  • Det är framför allt mindre regioner som präglas av en hög arbetsställekoncentration. Detta tyder på att det ofta är de mindre regionerna som är mer sårbara för konjunkturella chocker. Det regionala näringslivet i större FA-regioner kännetecknas generellt sett av en hög branschdiversifiering och en låg arbetsställekoncentration.
  • Fler än en miljon personer är sysselsatta i ett multinationellt företag. En relativt stor dominans av multinationella företag i en region kan uppfattas som en nackdel vid snabba konjunkturella förändringar. Det visade sig dock att närvaron av multinationella företag snarare är ett tecken på ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv.
  • Näringslivets dynamik redovisas som sysselsättnings­förändringen vid nya, växande, krympande och nedlagda arbetsställen. Trots  den kraftiga konjunktur­nedgången under år 2009 skapades emellertid en kvarts miljon nya arbets­tillfällen vid växande och nya arbetsställen.  De störste förlusterna av arbetstillfällen skedde vid krympande arbetsställen. 15 procent av arbetstillfällen försvann dock vid nedlagda arbetsställen.
  • Antalet snabbväxande företag har minskat dramatiskt i det inledande skedet av konjunktur­nedgången för tre år sedan. I ett långsiktigt perspektiv har storstadsregionerna ett visst övertag vad gäller att frambringa snabbväxande företag. Men en relativt hög andel snabbväxande företag finns även i många, geografiskt avlägset belägna FA-regioner.
  • I likhet med att befolkningen i hög grad är koncentrerad till de största regionerna är även produktionsvärdena koncentrerade till ett fåtal FA-regioner. 54 procent av Sveriges totala daglönesumma härstammar från storstads­regionerna. Det är dock viktigt att påminna om att per capita skillnaderna av inkomster mellan Sveriges regioner är mycket små jämfört med andra länder.
  • Tillväxten av arbetsproduktiviteten  har varit 1,9 procent i genomsnitt per år under perioden 2000-2009. Den snabba efterfrågeminskningen under år 2008 ledde till en sämre arbets­produktivitetsutveckling i ett flertal av FA-regioner på grund av att antalet anställda, av olika skäl, inte minskade i samma utsträckning. Att företag så länge som möjligt försöker öka produktionen genom att utnyttja den då reducerade kapaciteten ledde dock ett år senare till en kraftig produktivitetsökning långt över det långsiktiga genomsnittet för perioden 2000-2009.
  • Miljöpåverkan har blivit en allt viktigare tillväxtfråga och belyses här utifrån ett regionalt perspektiv. Både utsläpp av koldioxid och kväveoxider minskade i flertalet av FA-regioner. Ett antal mindre, och avlägset belägna, FA-regioner har dock upplevt en ökning av CO2-utsläppen, vilket framför allt är ett resultat av en produktionsökning inom industrin.

Regional tillväxt 2011 – en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner

Serienummer: Rapport 2011:07

Diarienummer: 2011/053

Ladda ner rapporten Pdf, 7.2 MB.

En del av kunskapsprojektet: