Studieområde:
Arbetsintegrerande sociala företag
– användning och behov av statliga finansieringsstöd
Regeringen gav i februari 2011 Tillväxtanalys i uppdrag att kartlägga arbetsintegrerande sociala företags användning av statliga finansieringsinstrument samt behoven av statliga insatser inom finansieringsområdet.
Uppdraget kan delas in i fyra beståndsdelar:
- Kartlägga arbetsintegrerande sociala företags användning av statliga finansieringsinstrument
- Kartlägga vilka behov av statliga insatser inom finansieringsområdet som denna typ av företag anser sig ha
- Undersöka möjligheterna att anpassa befintliga, och vid behov föreslå nya, statliga finansieringsinstrument till arbetsintegrerande sociala företag.
- Kartlägga vilka behov och möjligheter som finns när det gäller att utveckla individ- och företagsstatistiken över arbetsintegrerande sociala företag.
Tillväxtanalys har använt olika källor och metoder för att lösa uppdraget. Statistik har inhämtats från SCB, Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket samt från den egna mikrodatabasen över statligt stöd till näringslivet. Inom uppdraget har även telefonintervjuer genomförts med 43 företag. I tillägg har även samtal förts med representanter för ideella organisationer, myndigheter, banker samt forskare.
De arbetsintegrerande sociala företagen har vissa speciella kännetecken, varav det mest framträdande är den uttalat sociala inriktningen. Något förenklat kan det hävdas att dessa företag inte har ekonomisk tillväxt som främsta drivkraft, målet med verksamheten handlar istället närmast om sociala ambitioner. Företagen är med andra ord mer orienterade mot samhällsnytta än strikt ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft.
Företagsgruppen är dock heterogen och innehåller en stor spännvidd mellan företagen, från de som i hög grad är affärsmässiga och står nära den privata marknaden till de som står långt från marknaden.
Genomgången visar att företagsgruppen förekommer i begränsad utsträckning när det gäller statliga finansieringsstöd. Åtta företag av totalt 190 identifierade har t.ex. beviljats medel från det regionalpolitiska företagsstödet ”Regionalt bidrag till företagsutveckling” under perioden 1995-2010. Fyra arbetsintegrerande företag har blivit beviljade företagslån genom ALMI under perioden 2000-2010. Med tanke på de fåtal observationer som det handlar om är det inte möjligt att göra närmare jämförelser av hur stödfrekvenserna till denna företagsgrupp förhåller sig till hela företagspopulationen. Den slutsats som går att dra får därför stanna med att det finns exempel på sociala arbetsintegrerande företag som erhållit stöd. Regelverket innebär således inget absolut hinder.
I rapporten har även en översiktlig kontroll av företagens branschtillhörighet, ålder och storlek gjorts. Denna visar att de arbetsintegrerande sociala företagen i genomsnitt är yngre än ”traditionella” företag samt att de i högre utsträckning finns representerade inom tjänsteproducerande branscher. Detta kan möjligen påverka företagsgruppens möjligheter att hitta finansiering.
En iakttagelse som ändå kan göras är att det tycks förekomma stora regionala variationer. Av totalt 16 beslut om regionalt bidrag till företagsutveckling (riktade till åtta företag) har 14 av dessa fattats av två län/regioner. Det är också vanligt att hemkommunen stödjer de sociala företagen på olika sätt. Hemkommunens och regionens inställning har alltså stor betydelse för de sociala företagens villkor att bedriva verksamhet.
Tillväxtanalys lämnar sammanfattningsvis följande förslag:
- Regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att upprätthålla ett manuellt register över arbetsintegrerande sociala företag. Ett sådant register bör löpande uppdateras samt kompletteras med organisationsnummer för att underlätta möjligheterna till framtida uppföljningar.
- De befintliga stödförordningarna för företagsstöd (t.ex. ”Regionalt bidrag till företagsutveckling”) bör inte justeras i syfte att underlätta för arbetsintegrerande sociala företag att hitta finansiering.
- Om regeringen så önskar kan en djupare analys genomföras för att undersöka möjligheterna till att utforma ett riktat stöd till de sociala företagen i syfte att underlätta för dessa att hitta finansiering. En sådan fördjupad analys kan förslagsvis innefatta:
- Exempel på hur andra länder utformat statliga stöd till sociala företag
- Närmare överväganden om vad kommissionens initiativ för att stödja sociala företag kan innebära för Sverige
- Behovet av en förordning om sociala företag
- Överväganden om hur ett nationellt initiativ kan förenas med EU:s statsstödsregler o Pröva möjligheterna att utforma system för förbättrade möjligheter till säkerheter/kreditgarantier, samt förbättrad företagsekonomisk rådgivning
Avslutningsvis är det viktigt att påpeka betydelsen av vilket perspektiv som anläggs när de arbetsintegrerande sociala företagen analyseras. Deras verksamhet kan dels betraktas som producenter av sociala välfärdstjänster, dels utifrån ett mer traditionellt tillväxtorienterat företagsperspektiv. Eventuella selektiva främjandeinsatser måste därför noggrant bedömas utifrån politikens ambitioner innan ett mer preciserat förslag kan utformas.
Arbetsintegrerande sociala företag – användning och behov av statliga finansieringsstöd
Serienummer: Rapport 2011:12
Diarienummer: 2011/116