Studieområde:

Miljödriven näringslivsutveckling

– några grundläggande utgångspunkter för en verksam, effektiv och lärande politik

Föreliggande rapport har ambitionen att utgöra ett första steg mot ett kunskapsunderlag för hur en verksam och effektiv politik för en miljödriven näringslivsutveckling bör utformas.

Trots delstudiernas översiktliga karaktär är resultaten tillräckligt entydiga och konsistenta för att det ska vara möjligt att peka ut ett antal grundläggande och centrala byggklossar:

  1. En tydlig, konsekvent och långsiktig politik som uppfattas som trovärdig  avseende dess intention att påverka regelverk och priser. EU:s Eurobarometstudie visar att osäker efterfrågan på gröna produkter och avkastning på investeringar i ekoeffektivare produkter och produktionssystem utifrån företagens perspektiv utgör de viktigaste hindren för miljöinnovationer. Samtidigt identifierar företagen i studien ökande resurspriser som centrala incitament för miljöinnovation – det illustreras av att företag enhälligt pekar på energi- och materialkostnader, och särskilt förväntningar på framtida prisökningar, som de enskilt viktigaste drivkrafterna. Tydlighet avseende politikens riktning minskar den osäkerhet som omgärdar hur företag förhåller sig till dessa hinder och drivkrafter och kan etablera miljöinnovationer som en nyckelstrategi för företag att öka resurseffektivitet och minska kostnader. Även i kapitlet om prisdriven teknik lyfts betydelsen av politikens signaleffekt och behovet av säkrare avkastning för teknikutveckling fram.  För att signaleffekten skall fungera måste dock politiken uppfattas som trovärdig.
  2. Generella ekonomiska styrmedel utgör  en viktig  första  byggkloss i en styrmedelsmix. De generella styrmedlen är speciellt viktiga för implementering av befintlig teknik vilket ger omedelbara miljöeffekter. De generella styrmedlen spelar dessutom en viktig roll som en signal om politikens riktning, att  politiken  är konsekvent och långsiktig vilket i sin tur utgör en indikation om framtida kostnader. Dessa signaler kan i sin tur bidra till att driva på teknikutvecklingen.
  3. Selektiva styrmedel utgör en minst lika viktig byggkloss i en optimal policymix. De selektiva styrmedlen motiveras dels av otillräcklig teknikutveckling till följd av positiva externa effekter, som t.ex. ”spill-over-effekter”, men kan utöver det utgöra ett riskavlyft  och finansiering av ny innovativ teknik. Syftet med de selektiva styrmedlen är till skillnad från den konventionella bilden av deras roll att åstadkomma  en bred parallell teknikutveckling av potentiellt viktig teknik  och att åtgärda specifika flaskhalsar – i praktiken innebär det att bredda startfältet, inte att på förhand välja vinnare.
  4. Ett komplett  batteri av åtgärder av såväl utbudsorienterade insatser (ökade resurser till FoU, demoanläggningar, referensobjekt) såväl som åtgärder riktade mot efterfrågesidan. Metautvärderingen visar att svenska insatser hittills i huvudsak fokuserat på utbudsorienterade åtgärder. Samtidigt visar EU:s Eurobarometer att osäker efterfrågan är det som lyfts fram som det största hindret.  Vår internationella utblick mot Korea visar att de dragit samma slutsats. De satsar på insatser inom samtliga skeden av omställningen. Det de inte kan påverka är dock den globala efterfrågan vilken kan visa sig bli avgörande för hur lyckosam deras satsning blir.
  5. En lärande politik med ett explorativt men målmedvetet förhållningssätt i vilken alla större insatser följs upp och utvärderas. Det är viktigt att inte rädas negativa resultat utan istället försöka lära av misstagen. En lärande politik förutsätter goda kunskapsunderlag, uppföljningar och utvärderingar vars resultat analyseras ingående. Resultaten måste i möjligaste mån analyseras utifrån en förståelse av ett system och en omvärld i ständig förändring.

Samtidigt som  analysen i föreliggande rapport  identifierar viktiga byggklossar för en effektiv politik för miljödriven näringslivsutveckling har den samtidigt identifierat många frågeställningar som kräver fortsatta studier och analyser. En ständigt närvarande fråga är hur politiken för den miljödrivna näringslivsutvecklingen praktiskt balanserar mellan generella och selektiva styrmedel och hur bred/smal den selektiva politiken bör vara.  En annan central frågeställning är kostnaden och finansieringen av en långsiktigt kostnadseffektiv politik där statliga insatser kombineras med privata investeringar för störst hävstång. En tredje central frågeställning som inte rymts inom ramen för uppdraget men som uppmärksammades i forskningsöversikten i deluppdrag ett är frågan om ansvars- och rollfördelning och mellan nationella och regionala aktörer. 

Miljödriven näringslivsutveckling – några grundläggande utgångspunkter för en verksam, effektiv och lärande politik

Serienummer: Rapport 2012:02

Diarienummer: 2011/057

Ladda ner rapporten Pdf, 3.6 MB.