Studieområde:
Destinationsutveckling
– turismens betydelse för regional och nationell tillväxt
Rapporten baseras på tre delar. Först redovisas ett förslag till hur Tillväxtverkets program för hållbar destinationsutveckling för åren 2012–2014 kan utvärderas och därefter görs en genomgång av vilka turismforskningsmiljöer som finns i Sverige år 2012 och slutligen en sammanställning av den svenska och internationella forskningen som finns kring destinationsutveckling kopplat till turism.
Utvärdering av Tillväxtverkets program för hållbar destinationsutveckling
Tillväxtanalys föreslår en utvärdering som har en bred ansats med ett uttalat lärandeperspektiv och omfattar tre delar:
- utvärdering av programlogiken (delredovisas 31 maj 2013),
- utvärdering av genomförandeprocessen; processutvärdering (delredovisas 31 mars 2014), samt
- effekt- och måluppfyllelseutvärdering; har programmet bidragit till ökad konkurrenskraft i svensk besöksnäring som helhet? (slutrapport 31 maj 2015).
Följande punkter har identifierats och behöver konkretiseras i en dialog med Näringsdepartementet, respektive Tillväxtverket, inför det fortsatta arbetet:
- Ansvarsfördelningen mellan de olika nivåerna, Tillväxtverket, destinationerna och utvärderarna måste klargöras. Olika nivåer har olika behov för att kunna följa upp och utvärdera sina satsningar. Vem gör vad?
- Informationen om processen måste säkerställas både på nationell nivå och på destinationsnivå. Hur görs det på bästa sätt?
- Utvalda destinationer ska tillgängliggöra metoder, processer, organisationsmodeller, etc. Här finns inga klara direktiv; ska det ske löpande eller efter programtidens slut?
- Programmet ska bidra till att besöksnäringen som helhet ökar sin innovationsförmåga. Hur definiera och mäta förmågan?
Miljöer för turismforskning
Merparten av turismforskningen är knuten till de lärosäten som har turismutbildning som i sin tur ofta är kopplat till ämnet kulturgeografi. Detta innebär att ämnet kulturgeografi är starkt inom turismforskningen. Det finns sannolikt ytterligare forskning inom området, men där forskarna inte anser sig forska inom turism och därmed inte heller är knutna till dessa forskningsmiljöer. I Sverige är det en begränsad skara forskare som berör ämnet.
Forskning kring turism och destinationsutveckling
Destinationsutveckling är en komplex process som involverar många olika frågeställningar. Det är en mångfald av aktörer, både privata och offentliga, med olika utgångspunkter, men med ett gemensamt intresse i destinationens utveckling. Ofta handlar det om prioriteringar utifrån begränsade resurser, som innebär att det bör finnas en realistisk bild av vad som är viktigast och mest angeläget att lägga resurserna på, samt vem gör vad. Mycket är möjligt att påverka med hjälp av välgrundat beslutsfattande och strategiska val. Destinationen är en komplex storhet, där det handlar om att ge besökaren en högkvalitativ helhetsupplevelse, vilket i sig är en svår sak, eftersom olika kunder kan ha olika motiv för att besöka samma destination. Att ha god kunskap om sina faktiska och potentiella besökare är en förutsättning för att lyckas.
Om vi definierar destinationen i nätverkstermer, väcks frågan om vem som är med och vem som inte är det, vilket i sig kan vara en kontroversiell fråga på destinationer. Destinationsutveckling är i bästa fall en integrerad innovationsprocess när den fungerar som bäst. En destinations attraktionskraft hänger samman med både dess faktiska kvaliteter och egenskaper och med hur faktiska och potentiella besökare uppfattar destinationen. Dessa två dimensioner stämmer inte alltid överens med varandra.
Det kan konstateras att det har gjorts få utvärderingar av projekt och initiativ som gäller destinationsutveckling.
Destinationsutveckling – turismens betydelse för regional och nationell tillväxt
Serienummer: Rapport 2012:09
Diarienummer: 2012/010