I en tidigare studie (Tillväxtanalys, 2011b) har Tillväxtanalys granskat de lärandeplaner som länen fått i uppdrag av regeringen att ta fram. Syftet med lärandeplanerna är att bidra till den process som satts igång av regionala självstyrelseorgan, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser för att stärka lärande inom den regionala tillväxtpolitiken.

Lärandeplanerna kan ses som ett försök att bygga ett system för lärande i den regionala tillväxtpolitiken, men svårigheterna är många och ska inte underskattas. Det är många ak­törer och nivåer som är delaktiga, vilket kan leda till förseningar och svårigheter med att förankra nya tankegångar och insatser. Tillväxtanalys ser ett behov av att reflektera kring ett lärande som berör både form och innehåll. Det innebär vidare att många av de insatser som är viktiga för att få ett lärandesystem att fungera bättre på regional nivå innefattar både administrativa och innehållsmässiga aspekter.

Tillväxtanalys har låtit konsultföretaget Kontigo analysera lärandeplanerna och föreslå hur lärandet på i första hand den regionala nivån kan stärkas med länens inlämnade planer. Syftet med uppdraget har varit att fördjupa kunskapen om tillämpningen av regionernas lärandeplaner i praktiken och att utifrån denna kunskap diskutera hur det regionala lärandet kan utvecklas.

I det fortsatta arbetet med att följa upp och revidera lärandeplanerna rekommenderar Till­växtanalys (2011b) att regionerna ska ha en framåtinriktad syn, utvärdera den tidigare lä­randeprocessen för att identifiera hinder för lärande, klargöra ambitionsnivån och avgräns­ningarna, planera olika typer av insatser för att stärka alla tre faserna (planerings-, genom­förande- och avslutsfasen) samt reflektera kring projektens innehåll.

Följeforskningen och lärande utvärdering

Inom ramen för strukturfondsprogrammen har fokus på utvärderingar och resultat förstärks under perioden 2007–2013, och relativt stora resurser ägnas åt följeforskning och lärande utvärdering. Tillväxtanalys diskuterar följeforskning och lärande utvärdering och deras resultat inom det nationella strukturfondsprogrammet och de regionala strukturfondspro­grammen. Vidare lämnar myndigheten förslag på hur lärande på den regionala nivån kan stärkas.

Tillväxtanalys konstaterar att både följeforskningen och lärande utvärdering har haft en mycket hög ambitionsnivå, vilket har förstärkt lärandet inom de strukturfondsprojekt och program som startats under den nuvarande programperioden.

Sammanfattningsvis drar vi följande slutsatser när det gäller följeforskningsresultat utifrån den genomgång vi har gjort inom Regionalfonden:

• Det har varit enklare för följeforskarna att belysa själva genomförandet än att återge resultaten av de genomförda insatserna.
• Det finns fortfarande problem med att göra måluppfyllelseutvärderingar.
• Följeforskarna har fått avsätta en hel del tid åt att försöka synliggöra projektens programlogik i efterhand.
• Projektutvärderingarna använder få jämförelsemått.
• En del slutrapporter från projektföljeforskningen saknar helt en utvärderingsstrategi. Vissa har stora metodologiska brister och innehåller inget försök att redovisa några resultat.

Tillväxtanalys föreslår att dels ytterligare se över följeforskarnas efterfrågan på de kvalita­tiva indikatorer som används under pågående programperiod och dels att genomföra de förändringar som behövs för att på ett bättre sätt kunna styra och följa resultatutvecklingen under nästa programperiod.

Det är dock inte någon enkelt uppgift att inom dessa strukturfondsprogram och projekt redovisa trovärdiga resultat pga. programmens komplexitet. På EU-nivå har man lyft fram både effektutvärderingar och teoribaserade utvärderingar som ändamålsenliga sätt att för­söka komma åt resultaten av strukturfondsprogram och projekt. Tillväxtanalys förordar inte den ena metoden före den andra utan rekommenderar att man försöker kombinera olika metoder för att försöka hitta giltiga indikationer på att insatserna verkligen ger resul­tat utifrån de resurser som läggs ned.

Den lärande utvärderingen inom ramen för Socialfondens genomförande rymmer flera intressanta erfarenheter ur ett lärandeperspektiv. Både processtöden och temagrupperna skulle mycket väl kunna främja systematik och utvärderingskunskap. Även andra delar av det regionala tillväxtarbetet kan ha nytta av att studera dessa erfarenheter. Det vore värde­fullt att bygga upp en mer systematisk kunskap om hur väl olika metoder fungerar, i det regionala tillväxtarbetet. Med ett ännu mer systematiskt förhållningssätt inom den region­ala fonden går det att bygga kunskap kring olika typer av metoder, såsom främjande av små företags export, olika modeller för att stimulera nyföretagande och metoder för att öka kommersialiseringen av forskningsresultat vid universiteten.

Utvecklat lärande

Tillväxtanalys har följande förslag för att utveckla lärandet:

• Arbeta med förankring. Analysen visar behov att förankra arbetsformer där lärande ingår som en tydlig del i utvecklingen av kvaliteten i den regionala tillväxtpolitiken. Den huvudsakliga utmaningen består i att bygga en professionell kapacitet för politi­kens genomförande, där lärande ingår. Vidare krävs att den politiska nivån uppfattar kvalitet och lärande som ett centralt prioriterat område för den regionala tillväxtpoliti­ken. Erfarenheterna visar att det ökade politiska ansvaret kopplat till en betydande in­vestering av regionala skattemedel ger större incitament till lärande, jämfört med när statliga regionala aktörer fördelar skattemedel som inte kommer direkt från regionens skattebetalare.
• Utveckla systemsynsättet på den regionala tillväxtpolitiken och koppla detta till läran­det. Det handlar om att tydligare beskriva elementen och komplexiteten i den regionala tillväxtpolitiken. Genom att sortera och strukturera insatser av olika karaktär skapar man en tydligare bild, både av delarna och av helheten. För den strategiska nivån, dvs. med koppling till det överordnade arbetet med regionernas utveckling, bör det ske en anpassning av lärandeutvecklingen och en investering i analyskapacitet i samband med utveckling och förnyelse av regionala utvecklingsplaner och strategier. Det mest cen­trala utvecklingsområdet för strateginivåns inledande fas handlar om att utveckla mål­formuleringarna. På programnivån handlar det om att den regionala nivån måste identi­fiera vilka av alla program som regionen berörs av som man också har ett genomfö­rande och lärandeansvar för. Huvuduppgiften för denna nivå är att formulera utvärde­ringsbara mål som handlar om programmets resultat och effekter i samband med pro­grammens start och utformande. Dessa mål bör formuleras som en förändring i de till­stånd man önskar påverka med insatserna i programmet.
• Skapa kontinuitet i lärandeutveckling genom att bl.a. ha framåtriktade lärandeplaner som kontinuerligt utvärderas och revideras.

Alla steg kan inte tas samtidigt och man kan tvingas begränsa ambitionerna när det gäller enskilda delar i detta tillväxtpolitiska system eller olika typer av lärande. Därför vore det bra om t.ex. den regionala utvecklingsstrategin inkluderar en plan för hur lärandet succes­sivt kan utvecklas.