Studieområde:

Offentligt stöd till främjandet av kvalitetsutveckling

I föreliggande rapport finns dels Tillväxtanalys bedömning av de observationer och slutsatser som tagits fram i utvärderingen, dels hela utvärderingen. De slutsatser som Sweco drar i sitt underlag finner Tillväxtanalys intressanta att diskutera men understryker att dessa inte är myndighetens. Med utgångspunkt i utvärderingen lämnar Tillväxtanalys följande kommentar till rapporten:

Behövs SIQ idag?

När SIQ bildades 1990 var kvalitet som ett managementverktyg relativt okänt och konsult­marknaden för dessa tjänster outvecklad. Sedan dessa har flera saker hänt. Svensk Närings­liv drev under 1990-talet kampanjen ”Ständiga förbättringar” med syfte att sprida med­vetenhet om behovet av kvalitetsförbättringar. Arbetslivsfonden etablerade program med fokus på organisationsutveckling där kvalitet var en viktig komponent. Konsulter för LEAN, TQM och andra managementansatser etablerades vilka på senare tid även funnit nya kunder inom sjukhus, skola och annan offentlig verksamhet.

Både stora och mindre företag är idag medvetna om behovet av stän­diga förbättringar och man kan därför fråga om kvalitet som ett lednings­verktyg förlorat i aktualitet? Ny forsk­ning visar att företagens produktivitetsutveckling inom en bransch varierar i hög grad och skillnaden mellan de som är högproduktiva och de som är lågproduktiva till stor del kan förklaras av skillnader i förmågan att leda och organisera verksamheten.[1] Denna styrnings- och ledningsförmåga tycks dessutom bli än viktigare i globaliseringens tidevarv eftersom strävan att etablera sig på nya marknader eller att växa kräver alla instrument för att uppnå effektivitet via innovation, forskning och utvecklingsarbete samt i form av design- eller kvalitetsarbete. Kvalitet, hur det än definieras, är således och föga förvånande fortsatt mycket viktig för att stärka konkurrenskraften i näringslivet.

Behövs SIQ fortfarande idag? När SIQ etablerades var ett av syftena att komp­lettera mark­naden då det ansågs föreligga ett marknads­misslyckande. Att detta marknads-misslyckande fortfarande föreligger, framförallt för det generella främjandet av kunskap om kvalitet och metoder för att öka medvetenheten om kvalitets­begreppets roll i verksamhetens framgång, bör ses som ett rimligt antagande.

Marknadskompletterande verksamheter utförs ofta i form icke-vinst drivande offentliga eller privata aktörer. I Sverige finns det idag andra icke-vinst inriktade aktörer på kvalitets­styrningsområdet men inga av dessa utgör enligt rapporten fullgoda alternativ till den främjandeverksamhet som SIQ bedriver.

SIQ:s verksamhet får goda vitsord men saknar målstruktur

Genomgående är de företag och organisation som haft kontakt med SIQ via seminarier eller utbildningstillfällen nöjda. SIQ har tagit fram kunskap och information kring kvalitets­processer som individer och organisationer kan agera på och använda i sin egen verksamhet.

SIQ kan emellertid kritiseras för att inte nå ut utöver en relativt begränsad krets av organi­sationer. Rapporten visar att SIQ:s verksamhet sedan slutet på 1990-talet stagnerat med avseende på antalet företag som kommit i kontakt med SIQ:s olika tjänster. Flera av stiftel­sens aktiviteter har haft ett minskande antal deltagare på senare år och antalet deltagare i Utmärkelsen Svensk Kvalitet har minskat över tiden. År 1999 deltog 17 organisationer 2012 är antalet nere på sex.

Anledningar till detta kan sökas bland annat i:

  1. SIQ har inte utvecklat en tydlig målstruktur med avstamp i ett generellt mål till mer detaljerade resultatmål.
  2. Statens bristande engagemang dels i styrning, dels genom att det statliga anslaget i reala termer sjunkit över tiden, har medfört en anpassning mot intressentföreningens behov och att generera av intäkter i form av avgifter för konferenser och kurser.

Framförallt den första observationen medför att det är svårt att utvärdera hur väl och i vil­ken omfattning som verksamheten fullgör sitt övergripande syfte. Att förmedla kurser i kvalitetsutveckling kan upplevas naturligt men detta är ett område där det finns privata utförare idag, SIQ:s roll borde snarare vara en granskare av att kursutbudet upprätthåller viss kvalitet.

Främjande av kvalitetsutveckling i framtiden

Tillväxtanalys drar slutsatsen att det fortfarande föreligger ett marknads­miss­lyckande vilket motiverar ett fortsatt statligt engagemang. Frågan är hur detta skall organiseras och hur omfattande detta bör vara?

Mot denna bakgrund är det rimligt att pröva en fortsättning inom samma ram, men med följande förändringar:

  1. Att Statens fortsatta finansiering bör villkoras av att en förändringsprocess startar i SIQ enligt de riktlinjer som Sweco-rapporten drar upp och att denna är i full kraft inom tre år.
  2. Att fortsatt finansiering säkerställs för denna treårsperiod.

Förändringsprocessen delas upp i två faser. Den första utvecklar en målstruktur utifrån en förändrad prioritering av verksamhetens olika delar. En målpopulation skall identifieras, åtgärder för att nå ut till denna vidtas samt resultatmål bör sättas upp som överensstämmer med verksamhetens långsiktiga inriktning samt insatser definieras för att nå uppsatta mål. I den andra fasen genomförs den nya strategin varvid en ny utvärdering genomförs. Tiden för denna sammanlagda förändringsprocess bör inte sättas längre än tre år.

Finansieringen för SIQ har varit nominellt konstant och omkring två miljoner kronor sedan bildandet. Då en eventuell omstart kan kräva nysatsningar bör det övervägas att återställa anslaget till motsvarande den reala nivån 1990 eller cirka fem miljoner i 2012 års penning­värde.[2]

Vilka områden bör SIQ bör inrikta sig på i framtiden? I allmänhet bör offentlig finansierad verksamhet fokuseras på de områden med samhällsintresse där det inte finns betalnings­vilja. Av SIQ:s aktiviteter är detta framför allt spridning av kunskap och forskningsresultat kring kvalitetsarbete och kvalitetsprocesser samt underlätta erfarenhetsutbyte över verk­samhets- och branschgränser. Utmärkelser är en form för att kommunicera betydelsen och möjligheter med ett effektivt kvalitetsarbete. SIQ:s verksamhet med att utbilda examinatorer bör därför vara en fortsatt del i verksamheten. Utmaningen är dock att antalet deltagande företag och organisationer måste öka väsentligt för att utmärkelsernas prestige skall motsvara kvalitetsstyrningens relevans.

Statens ansvar för stöd och styrning av SIQ

Tillväxtanalys finner det rimligt att SIQ fortsättningsvis är sorterat under Tillväxtverket verktyg av statligt företagsfrämjande.[3] Tillväxtverket har idag ansvaret för flera av statens främjandeinstrument. Vid sidan om SIQ är man huvudman för Stiftelsen Svensk Industri­design (SVID), Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI), Nyföretagscentrum och Internationella Företagarföreningens (IFS) rådgivningscentrum. Tillväxtverket främjar utveckling i företag via bl.a. produktutvecklingsstöd, regionala stöd, investeringsstöd, anställningsstöd och transportstöd samt regionala strukturfonder. Myndig­heten producerar även webbsidan verksamt.se som nod för Sveriges samtliga företagsinriktade stödåtgärder.

OECD:s rapport om Sveriges innovationspolitik ger rekommendationer till ett effektivare innovationssystem via bl.a. färre och större organisationer som arbetar med att finansiera och främja forskning och innovation.[4] Inom ramen för Tillväxtverket kan det därför vara rimligt att en utökad samordning mellan Tillväxtverkets övriga främjandeaktörer diskute­ras och prövas. Det finns exempelvis vissa likheter mellan SVID:s kundorienterade arbete med att främja kunskap och information kring designprocesser och SIQ:s verksamhet.

Tillväxtanalys menar även att SIQ:s huvudman måste ta ett ansvar för att statens intresse av att främja kvalitetsstyrning får en bättre målstruktur och verksamhet enligt förslagen ovan samt samordnas på ett lämpligt sätt med liknande främjandeinsatser. Exempelvis bör tydliga styrstrategier för statens agerande i SIQ och liknande organisationer formuleras.

[1] Se exempelvis Nicholas Bloom & John van Reneen (Journal of Economic Perspectives vol 24 nr 1 2010) och Robert Gibbons och Rebecca Henderson i ”What do managers do? i Handbook of Organizational Economics 2012 som presenterar resultat att företag som är skickligare i hurman genomför managementprocesser också vinner i effektivitet i form av vinst, aktievärde, överlevnad och produktivitet. Begreppet ”förklaring” uttrycker här evidens för en signifikant samvariation men ej strikt kausalsamband

[2] Lämplig deflator är förmodligen ett arbetskostnadsindex för tjänstemannalöner inom företagsnära tjänster. Tillväxtanalys beräkning utifrån SCBs index landar på en uppräkningsfaktor om 2,5.

[3] Sweco har på Tillväxtanalys inrådan diskuterat alternativ till SIQ:s verksamhet som självständig organisation till exempel om denna verksamhet (i förändrad form) skulle kunna inordnas inom RISE-koncernen. RISE industriforskningsinstitut har liknande intressentföreningar. Sweco har emellertid bedömt att skillnaderna i verksamhet och arbetssätt är för stora. Tillväxtanalys instämmer i denna bedömning men noterar att detta kan ändras i samband med den fortsatta utvecklingen av RISE.

[4] OECD (2013), OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2012. OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/9789264184893-en

Offentligt stöd till främjandet av kvalitetsutveckling

Serienummer: Rapport 2013:05

Diarienummer: 2012/166

Ladda ner rapporten Pdf, 3.1 MB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev