Detta är Tillväxtanalys första delrapport inom regerings­uppdraget att utveckla mätmetoder och indikatorer för att skatta effekterna av statens främjandeinsatser för internationalisering av små och medelstora företag. Vi har inventerat tidigare granskningar av främjande­insatser i Sverige och sex andra europeiska länder.

Uppdraget

Tillväxtanalys har fått i uppdrag av regeringen att utveckla mätmetoder och indikatorer för att skatta effekterna av statens insatser för främjande av små och medelstora företags internationalisering. Uppdraget föranleddes av Riksrevisionens granskning som visade att det saknas en metod att ta reda på vilka effekter främjandeinsatser har på företagen och på det svenska samhället. Främjande innebär kostnader för samhället, därför är det relevant att undersöka huruvida det har avsedda effekter. Tillväxtanalys fortsatta metodutvecklingsarbete kommer att inriktas på att utveckla en kvantitativ metod för att skatta effekterna av rådgivnings- och marknadsföringsstöd för internationalisering.

Ett komplext system med bristande data

Utifrån vad som framkommit i denna delrapport kan vi dra tre slutsatser kring det svenska främjandesystemet för SMF:s internationalisering, vilka kommer att påverka det fortsatta arbetet med att utveckla mätmetoder och indikatorer för effektutvärdering av systemet: (i) systemet är komplext och inkluderar ett mycket stort antal aktörer och varierande typer av insatser, (ii) målet för främjandet är otydligt – både för systemet som helhet och för de enskilda aktörernas arbete, och (iii) dataregistreringen är bristfällig.

(i) Det svenska främjandesystemet är mycket komplext, med olika styrande organ och flera genomförare och intermediärer. Många aktörer erbjuder liknande insatser och det är svårt att skapa en överblick. Vi har definierat främjandeinsatser som selektivt stöd till enskilda företag inom fyra kategorier – information, rådgivning, marknadsföring, samt finansiering och garantier. Det finns en bred mångfald av främjandeinsatser (både inom och mellan dessa kategorier) vilket gör att flera olika utvärderingsmetoder kommer att behöva utvecklas för att studera hela systemet.

(ii) Målet för främjandet uppges vara att öka sysselsättning och tillväxt i Sverige. Det enda kvantitativa målet är handelsministerns vision om en fördubbling av den svenska exporten. Det behövs tydliga, mätbara mål för främjande om vi i en utvärdering ska kunna konstatera om främjandeinsatser ger avsedda effekter.

(iii) Tillväxtanalys hade, för denna delrapport, som mål att kartlägga hur många unika små och medelstora företag som tar del av de olika typerna av främjandeinsatser per år och hur mycket av statliga medel som går till finansiering av insatserna. Detta visade sig vara omöjligt att göra eftersom flera aktörer inte registrerar uppgifter om vilka företag som har tagit del av insatserna, typ av insats och tidpunkt då företaget tagit del av en insats. I de fall aktörer ger finansiellt stöd till företag, eller fakturerar företag för sina tjänster registreras dock dessa uppgifter. Internationalisering ingår även som en delkomponent i många generella företagsfrämjandeinsatser som inte är uttalade internationaliseringsinsatser. Detta gör att vi unders­kattar omfattningen av det statliga stödet till internationali­sering. Tillväxtanalys hade också som mål att kartlägga företagens ”väg” genom systemet för att bättre förstå hur insatserna samverkar. Detta var inte heller möjligt då uppgifter om till exempel typ av insats och tidpunkt saknas hos flera aktörer.

Tidigare granskningar

Det har gjorts flera granskningar av de olika svenska främjande­insatserna för internationalisering. Inga av dessa (möjligen med ett undantag) kan klassas som utvärderingar, utan är snarare uppföljningar. Dessa uppföljningar bygger i regel på enkätundersök­ningar. Även om de kan användas av aktörerna för att följa upp sina insatser och bättre planera verksamheten så kan de inte användas för att skatta de direkta effekterna av främjandeinsatser, dvs. huruvida främjandeinsatser bidrar till att företag blir mer internationaliserade. Anledningen är att det inte går att avgöra vad som hade hänt utan insatsen och det finns dessutom en generell benägenhet att vara mer positivt inställd till en insats som man har fått gratis eller som har subventionerats.

Kvantitativa utvärderingsmetoder har använts i Danmark, Finland, Norge och Storbritannien för att skatta effekterna av främjande­insatser på företagsnivå. Vi drar lärdomar av det arbete som har gjorts i dessa länder i vårt fortsatta metodutvecklingsarbete. Tillväxtanalys har inte funnit exempel på studier från andra europeiska länder som har försökt kvantifiera de bredare samhällsekonomiska effekterna av främjandeinsatser. Vi ser betydande svårigheter med att försöka skatta sådana indirekta effekter.

Inriktningen av det fortsatta metodvecklingsarbetet

Tillväxtanalys fortsatta metodutvecklingsarbete inom ramen för detta regeringsuppdrag kommer att inriktas på de direkta effekterna i form av internationalisering av små och medelstora företag genom främjandeinsatser inom kategorierna rådgivning och marknads­föring. Vi ser potential att skatta effekterna av dessa insatser med en gemensam metod. Insatser inom dessa kategorier omfattar tvåvägskommunikation och gemensamma aktiviteter som till exempel affärsplanutveckling, marknadsvalsanalyser, delegations­resor, partnersökning och officiella kontakter.

Effekten av främjandeinsatser kan definieras som skillnaden mellan hur företagen som har nåtts av insatserna har internationaliserats (utifrån ett antal indikatorer eller utfallsvariabler) jämfört med om de inte hade nåtts av insatserna, dvs. en kontrafaktisk situation. För att göra detta avser vi att jämföra hur företag som har nåtts av främjandeinsatser (behandlingsgrupp) har internationaliserats jämfört med liknande företag som inte har nåtts av insatserna (kontrollgrupp). För att minimera risken att andra faktorer kan ha påverkat företagens internationalisering vill vi matcha företag i behandlingsgruppen med företag som är så lika som möjligt i kontrollgruppen utifrån observerbara karakteristika.

Det kan dock finnas icke observerbara karakteristika hos företag som har valt att ta del av främjandeinsatser som är av betydelse för deras internationalisering. Drivkraft och kompetens hos företags­ledningen kan vara sådana icke observerbara karakteristika. Detta innebär en svårighet att påvisa orsakssamband, varför vi även arbetar med att utveckla en kompletterande kvalitativ metod för att undersöka vilken betydelse de statliga främjandeinsatserna har haft för företag som inledde en satsning på en ny marknad under en viss period.

Rekommendationer

Tillväxtanalys rekommenderar att det 1.) tas fram mätbara mål för främjandet som kan användas i utvärderingar och 2.) att uppgifter om vilka företag (med information om organisationsnummer) som har tagit del av en insats, typ av insats och tidpunkt registreras konsekvent och digitalt av alla aktörer och intermediärer för att möjliggöra tillämpning av kvantitativa utvärderingsmetoder.