Studieområde:

Effekter av statens främjande­insatser för internationalisering

Slutrapport: utveckling av mätmetoder och indikatorer

Rapporten presenterar Tillväxtanalys rekommendationer för hur effekterna av statens främjandeinsatser för internationalisering av små och medelstora företag bäst kan skattas. Den lyfter också frågor som kan vara relevanta i samband med vidareutveckling och effektivisering av främjandet, samt vid framtagandet av en ny exportstrategi.

Kunskap om vilka effekter de statliga insatserna för att främja internationalisering av små och medelstora företag har är en förutsättning för att kunna skapa ett effektivt främjande­system som bidrar till att nå regeringens näringspolitiska mål. Med utgångspunkt i forsknings­litteraturen och utvärderingserfaren­heter från ett antal andra länder har Tillväxt­analys utarbetat metoder för att skatta effekterna av främjandeinsatserna, samt för att öka förståelsen för hur insatserna används och vilka företag som utnyttjar dem.

Uppdrag och syfte

Riksrevisionen konstaterade 2013 i sin granskning av statens främjandeinsatser för export att det saknas kunskap om vilka effekter insatserna har, både på företagen och på samhället i stort. Tillväxtanalys har fått i uppdrag att utveckla och föreslå metoder för att skatta effekt­erna av främjandeinsatserna. Detta är den fjärde rapporten inom uppdraget och innehåller en syntes av tidigare rapporter.

Utvärdering av effekter på företagsnivå

Det finns en bred mångfald av främjandeinsatser som bedrivs av en rad olika myndigheter och andra statligt finansierade aktörer. Tillväxtanalys anser inte att samtliga insatser kan utvärderas med en enda metod. Metodutvecklingsarbetet har därför i huvudsak avgränsats till effekterna på företagsnivå av insatser inom kategorierna rådgivning och marknads­föring, till exempel affärsplans­utveckling, marknadsvalsanalyser, delegationsresor och partner­sökning.

Den metod som Tillväxtanalys förordar är en så kallad kontra­faktisk effektutvärdering. Detta innebär att man skattar hur företag som har tagit del av en insats har internationali­serats jämfört med om dessa företag inte skulle ha tagit del av insatsen. Då denna kontra­faktiska situation inte går att studera i verklig­heten används en kontrollgrupp bestående av företag som inte har tagit del av insatser men som liknar de aktuella före­tagen vad gäller exempelvis omsättning, tidigare exporterfaren­het och antal anställda. I designen av kontroll­gruppen finns det även några sätt att beakta att den består av företag som är intresserade av internationalisering. Det är nödvändigt att använda denna typ av metod för att skatta effekterna av internationaliseringsfrämjande insatser. Att enbart studera de före­tag som har tagit del av insatserna vore olämpligt eftersom en observerad utveckling hos dessa företag kan vara orelaterad till insatsen. Ökad, eller minskad, export kan till exempel i stället bero på andra faktorer såsom växelkursförändringar eller konjunkturläget på utländska marknader.

Mått på export och internationalisering

Utfallsvariabler, eller mått på internationalisering och export, bör baseras på registerdata eftersom låg svarsfrekvens och risken för svarsbias i enkätundersökningar gör dessa olämpliga för effektutvärdering. Handelsstatistiken och ekonomiska register­uppgifter om företagen kan användas för att undersöka såväl de genomsnittliga effekterna på företags export och andra relevanta ekonomiska variabler, som hur effekterna fördelar sig mellan olika typer av företag samt om det handlar om breddning av exporten eller en volym­ökning. Det är dock svårare att mäta effekterna av främjandet på andra former av inter­nationalisering för vilken bra registerdata saknas, till exempel internationella samarbeten och partnerskap.

Analyser på systemnivå

Tillväxtanalys har låtit genomföra en pilotstudie av hur svenska små och medelstora företag inleder export till svåra marknader. Den visar tecken på möjlig diskrepans mellan vilka främjande­insatser staten erbjuder och den typen av stöd företag efterfrågar utifrån hur de faktiskt inleder sin export. Detta är något som bör studeras närmare.

Tillväxtanalys föreslår även ett antal deskriptiva studier för att ge fördjupad kunskap om hur främjandesystemet används, på vilka utländska marknader det används, samt under­söka vilka delar av näringslivet som utnyttjar, och inte utnyttjar, främjandein­satser. Studier­na möjliggör även uppföljning av vilket genomslag politiska prioriteringar har haft i främja­ndet. Dessa studier är särskilt relevanta eftersom främjandeinsatser är selektiva stöd, det vill säga alla företag får inte automatiskt del av insatserna.

Främjandesystemets organisation – strategiska val i andra länder

Tillväxtanalys uppdrag är att ta fram metoder för att utvärdera främjandesystemet för små och medelstora företags internationalisering. En effektutvärdering kan dock inte svara på om det finns andra, och möjligen bättre, sätt att organisera främjandet på – en fråga vi anser det viktigt att fundera över och eventuellt analysera vidare.

Vi har i vårt arbete uppmärksammat att flera europeiska länder gjort andra strategiska val vad gäller organisationen av sina främjande­system. Tre inriktningar på dessa val är tydliga. 1) I flera länder har näringslivet större inflytande och roll i främjandet, till exempel genom att handelskammare sätter dagordningen, eller genom att det offentliga agerar som en för­medlare av tjänster som erbjuds av olika privata utförare. 2) Några länder har samordnat de olika aktörerna inom det företagsfrämjande systemet, till exempel i olika former av fysiska regionala hubbar. Tanken är att detta ska leda till närmare samarbeten och förenkla för före­tagen. 3) Slutligen har vi sett ett exempel på en full sammanslagning av offentliga aktörer som arbetar med internationaliseringsfrämjande och andra former av företags­främjande insatser i en gemensam organisation.

Slutsatser och rekommendationer

Tillväxtanalys ser fördelar med att omgående påbörja arbetet med att förbereda en utvärde­ring av främjandeinsatser för internationalisering av små och medelstora företag, inte minst eftersom internationaliser­ing är en uttalad politisk prioritet. För att framtida export­strategier ska få genomslag krävs det att insatserna baseras på kunskap och evidens om vilka effekter de har. Utvärderingarna kräver dock tillgång till uppgifter om vilka företag som har tagit del av vilka insatser och när. Vissa främjare kan leverera dessa data i dag, medan andra först behöver se över sina datainsamlings- eller kundhanteringssystem.

Effekter av statens främjande­insatser för internationalisering Slutrapport: utveckling av mätmetoder och indikatorer

Serienummer: Rapport 2015:03

Diarienummer: 2014/006

Ladda ner rapporten Pdf, 690.3 kB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev