Under åren 2012–15 har Tillväxtanalys haft uppdraget att följa och utvärdera Tillväxtverkets projekt ”Hållbara turistdestinationer”. Den här slutrapporten sammanfattar erfarenheterna från projektet och föreslår en metod för framtida effektutvärderingar.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys har haft uppdraget att följa och utvärdera Tillväxt­verkets fyraåriga projekt (2012–15) ”Hållbara turist­destinationer”. Projektet som handlar om destinations­utveckling bygger till stor del på att utveckla samverkan, hitta synergier och lämpliga priorite­ringar. Projektet innehåller två huvuddelar; dels satsningar på att öka antalet utländska besökare och dels på att sprida och till­gängliggöra erfarenheter såsom kunskap, metoder och verktyg som genererats i projekt­et till hela besöksnäringen. Detta är slutrapporten av uppdraget. Tillväxtanalys har tidigare redovisat tre delrapporter som behandlat programlogiken, processen och lärdomar.

Fokus har under hela uppdraget legat på lärandet – på statlig-, regional-, kommunal- och destinationsnivå. Tillväxtanalys lång­siktiga uppdrag har stärkt den nationella kunskaps­nivån och kunskapsöver­föringen. Tillsammans med Tillväxtverket och Visit­ Sweden har ett något mer strukturellt arbetssätt etablerats. Här har även den nationella myndighets­gruppen för besöksnäringen varit delaktig.

Flera lärdomar har gjorts under projekttiden, bland annat att destinationsutveckling är en del av samhällsplaneringen och i och med det blir kommunen en betydelsefull partner i destinationernas arbete. Då destinationernas arbete involverar många olika aktörer på olika nivåer är det en nödvändighet att rollfördelningen klargörs. Det handlar om att klargöra vilket uppdrag och mandat destinations­organisationen har. Vem har ansvar för vad och vem har befogen­het att ställa krav på vem?

Destinationernas arbete under projekttiden kan sammanfattas i tre delar; göra nytt, göra bättre och göra känt. Alla destinationer i projektet har etablerat nya produkter för den internationella marknaden, arbetat med värdskaps­utbildningar, etablerat sam­verkansavtal med kommuner samt arbetat med informations­spridning och kommunikation. Erfaren­heterna visar dock att det tar tid att bygga en fungerande långsiktig samverkan. Vidare har projektet visat på att den regionala nivån, och inte minst den nationella nivån, är fragmen­te­rad och svår att överblicka. Här pågår ett arbete med bland annat besöksnäringens myndig­hetsgrupp.

Projektet har i första hand varit ett kvalitativt sådant vilket gör att det är svårt att mäta de direkta ekonomiska effekterna av projektet, det vill säga om projektet har bidragit till ökad konkurrens­kraft i svensk besöksnäring som helhet. Svårigheterna handlar blad annat om oklara natio­nella mål­formuleringar och att de fem utvalda unika destinationerna har olika visioner, ambitioner, förut­sättningar, geografiskt läge och tillgänglighet.

Förutom de lärdomar som gjorts under projektets fyra år redovisas två kvantitativa model­ler och ett förslag för eventuell framtida undersökning av effekten av projektet. Dessutom har Tillväxtanalys genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med de destinationer som sökte till projektet men inte blev utvalda för att ta reda på om kunskap, metoder och verk­tyg har kommit besöksnäringen till godo.

Formen för den information som Tillväxtverket har tillgängliggjort beskrivs i positiva orda­lag från de intervjuade, men de är mer frågande till den egna nyttan av informationen. Flera svarande hade hoppats/hoppas på mer konkreta verktyg, metoder och input till sitt eget arbete samt mer detaljerad kunskap kring destination­ernas arbete och utveckling (statistik, utvärdering och kontakt­personer). Tillväxtanalys menar att det därför är ange­läget att det sker ett fortsatt tillgängliggörande och spridning av kunskaper och erfarenheter från detta projekt – både till besöksnäringen som helhet men också till intermediärerna Här är kommunerna centrala. Det vore också önskvärt att mer systematiska lärandeansatser utvecklas på nationell nivå.

När det gäller att kunna mäta effekten av projektet, har Tillväxt­analys varit tydlig med att det dels inte kan göras nu eftersom det inte förflutet tillräckligt lång tid efter projektets genom­förande, dels att det generellt finns en utvärderingsproblematik med denna typ av insatser. Men för att kunna uppskatta om projektet haft effekt diskuteras möjligheten att i framtiden eventuellt studera effekterna av projektet på utländsk turism på respektive destina­tion. Antalet utländska gästnätter ingår i (och korrelerar väl med) export av turist­tjänster. I den mån utländska turister ses som en del av regeringens exportstrategi blir utfalls­variabeln ett naturligt val.

De metoder som förslås handlar dels om hur man kan skapa en kontrollgrupp för destinationer­na genom att använda så kallade syntetiska kontrollgrupper. Den andra metoden handlar om att använda indikatorn turismkonsumtion genom att skatta och bryta ut den regionala turismexporten på kommunnivå. Genom att kombinera dessa två metoder är det möjligt att få en bättre upp­fattning om effekterna, förslagsvis år 2020. Dock är en viktig förutsättning att det finns tillgång till inkvarteringsstatistik nedbruten på kommun­nivå och månad.