Tillväxtanalys har under ett antal år haft i uppdrag att analysera vad utvecklingen mot ett ökat deltagande av svenska företag i globala värdekedjor inneburit för svensk ekonomi. Här sammanfattar vi resultaten och drar slutsatser för tillväxt- och näringspolitiken.

Resultat

• Nära en tredjedel (900 000) av arbetskraften inom svensk privat sektor finns i företag som deltar i globala värdekedjor.
• Svensk konkurrenskraft har under de senaste decennierna upprätthållits och förbättrats genom att svenska företag successivt ökat sin medverkan i globala värdekedjor.
• Svenska företag, små som stora, ingår idag som väsentliga aktörer i globala nätverk av företag genom vilket en stor del av den svenska exporten levereras.
• Importerade insatsvaror står idag för en större del av värdet i den svenska exporten än tidigare, och möjligheten till att importera konkurrenskraftiga insatsvaror har blivit en allt viktigare del av svenska företags konkurrenskraft.
• Små och medelstora företag är centrala i skapandet av det svenska värdet som framför allt stora svenska företag exporterar. Små och medelstora företag bidrar i allra högsta grad till svensk export, men de gör ofta det genom de större företagen.
• Deltagande i globala värdekedjor har inneburit en genomgripande förändring av det svenska näringslivet och efterfrågan på svensk arbetskraft har ändrats från enklare jobb mot en större efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft. Tillväxten av globala värde­kedje­jobb är störst i Stockholms län.
• Deltagande i värdekedjor genom kärnproduktion och monterings­aktiviteter är inte svenska styrkeområden. Sveriges specialområden är forskning och utveckling, försäljning och marknadsföring, teknik och processutveckling.
• De nordiska länderna är i hög utsträckning integrerade i varandras värdekedjor. Den svenska utvecklingen speglar i stort utvecklingen bland andra jämförbara länder, som i Nederländerna, Finland och Danmark.

Rekommendationer

1. Näringspolitiska strategier behöver nya och mer anpassade mått på ekonomisk aktivitet i globala värdekedjor. Vi beskriver i rapporten hur nya mått behöver utvecklas för att bättre följa det svenska näringslivets konkurrenskraft.
2. Näringspolitiken behöver göra sig av med gamla föreställningar om att målet är att få alla företag att växa och bli stora. Våra analyser visar på behov av samspel mellan stora och små, och mellan företag i olika länder, för att skapa konkurrenskraft.
3. De nationella styrspakarnas effektivitet inom tillväxtpolitiken minskar i de globala värdekedjornas spår. Vi föreslår att de företagsnära och innovationspolitiska stöd­systemen behöver kunna hantera nya former av internationella partnerskap. Detta behöver diskuteras i högre utsträckning och ske genom deltagande av företag, myndigheter, finansiärer samt universitet och högskolor.
4. De globala värdekedjorna förstärker vikten ännu mer av tidigare kända utmaningar. Att förbättra ramvillkoren för svenska och internationella investeringar i kunskap, entre­prenör­skap och kompetensutveckling är fortsatt centralt men ambitionsnivån måste höjas väsentligt.
5. Men detta går inte genom enskilda projekt eller programsatsningar utan kräver att alla delar i innovationssystemet vässas betydligt. Det viktigaste elementet är fortsatt gynn­samma och långsiktiga spelregler för att skapa ett attraktivt Sverige för entreprenör­skap, utbildning samt forskning och utveckling. En fungerande bostads­politik och kreativ stadsplanering är centralt då de globala värdekedjejobben växer mest ju närmare stadskärnan man kommer.
6. Samarbete och delad arbetskraft är viktigt för små länder för att de ska förbli konkur­rens­kraftiga, särskilt om deras värdekedjor redan är starkt integrerade, som i Finland, Sverige och Danmark. Vi anser att det finns intressanta möjligheter att skala upp samarbeten inom forskningsfinansiering, universitet och nya standarder inom tekniska områden, som till exempel nya digitala tillverknings­tekniker.